Aftonbladet – 11 februari 1839, sida 1

UTRIKES. AGITATIONEN EMOT SPANMÅLSLAGARNE I ENGLAND. Rörande detta ämne, hvilket för närvarande, framför något annat, sysselsätter sinnena i England, innehåller tidskriften Spectator en artikel, som torde förtjena uppmärksamhet i en stund, då frågan om spanmåils-lagarne, efter all sannolikhet, blir ett af de förnämsta föremålen för det numera sammanträdda parlamentets diskussioner. Vi meddela den derföre här nedan: aRörelsen inom medelklassen emot spanmåls-lagarne går med all kraft framåt. Jordägarne äro uppskrämda, och försök till en kontra-demonstration komma att ske. Oaktadt allt deras inflytande, tvifla vi, huruvida possessionaterna våga sammankalla ett enda offentligt folkmöte på landet till försvar för deras monopol. Petitionerna emot spanmåls-lagarne gå ut på, att det måtte tillåtas petitionärerna att inför Underhuset uppträda genom fullmäktig och framlägga bevis till understöd för sin sak. Det är också af vigt att anmärka, att de begära totalt upphäfvande af spanmåls-lagarne, och icke en nedsättning i tullafgifterna. I Liverpool, så väl som i Manchester, hade idken om en gradvis nedsättning af tullen fått insteg i flera hufvuden; och en hop af öfverflödigt nonsens kom in i petitionen om ett billigt afseende på possessionaternas intresse; men då frågan kom under diskussion i sammankomsten, hvari de rikaste och mest ansedde af invånarne deltogo, så beslöts allmänt, med undantag af en ganska ringa minoritet, att begära ett fullkomligt och skyndsamt upphäfvande af spanmåls-lagarna. Öfverallt, der egennyttiga och bedrägliga bemödanden visa sig att förekomma begäran om full rättvisa, är det nödvändigt att genast uppresa sig deremot. Att begära ett gradvist afskaffande eller förändring af spanmåls-lagarne, är att kapitulera innan bataljen börjat. Possessionaterna skulle yara glada att komma från saken med ett löfte, att efter hand och till en del göra det, som de, genom en kraftfull pådrifning, kunde blifva nödsakade att göra genast och på en gång. Man skulle få projekter till förändring utan tal, och disputer likaledes i oändlighet om, i hvad proportion, nedsättningen skulle ske; och fienden skulle skörda fördelar, jemngoda med en seger, af oenigheten och de delade åsigterna hos dem, som vilja en fri handel med spanmål. Tcke heller bör man åtnöja sig med en fix tull i stället för nuvarande graderade tull. Ryktet säger, att Lord John Russell ämnar i parlamentet tala om en tull af 40 sh. per Quarter. Detta blefve ingenting annat än blott och bart tal af Lord John; men om en sådan proposition verkligen ginge igenom, så skulle deras afsigt, hvilka yrka på utvidgningen af vår utrikes handel, derigenom förfelas. Då skörden bär i landet är ymnig — och vi hafva haft år, då till och med spanmåls-lagarne icke kunde höja priset på hvete till 40 sh. — skulle en tullafgift af 40 sh., då man beräknar produktions-kostnaden af den främmande spanmålen, jemte transportkostnad, rän