I förmiddagen, erhölios tidningar från London a d. 26, från Paris al d. 27 Januari samt frn Hamburg af d. 4 dennes. FRANKRIKE. Den ministeriella krisen fertfar ännu. Tidningarne af olika färger tvista om, huruvida marskalk Soult verkligen af konungen fatt n-got uppdrag att bilda en minister, eller om konferenserna dem emellan hittills inskränkt sig till samtal öfver möjligheten och grunderna derför. De tidningar, som uttala den gan.:a ministörens önskningar och åsigter, vilja insinuera, att marskalken verkligen fått det ifrågavarande uppdraget och lofvat, till konungens återkomst från Dreux, hafva ett förslag dertil färdigt. När detia sedan ej kunde låta sig göra, skulle de utsprida, att koalitionen ej förmådde åstadkomma en minister, och att föliaktligen intet annat återstod, än att vända tillbaka till den gamla. Oppositions-bladen åter, och serskildt bland dem Messager, försäkra, att alit detta är osant, och att ryktena cin marskalkens uppdrag endast äro utspridda, till följe af de beräkningar, vi nyss antydt. Detaljerna om dessa tvister, och de gissnins:A fram och tillbaka, hvaraf tidningarna och s talen öfverflöda, äro för öfrigt icke af det irtresse, att vi anse oss hehöfva inga deri. 0Osannolikt synes visserligen icke, att konung Ludvig Filip ogerna låter förmå sig ull en ef tergilt för koalitionen, helst denna icke inom sig erbjuder några tillförlitliga garantier Det vissa är, att ingenting i detta fall ännu är ufgjordt. En uppgift i Frankfurtska tidningen, att man på telegrafisk väg fått underrättelser från Paris, att marskalken Soult blilvit utnämnd till konselj-president, synes föga trolig. Den vid norra gränsen församlade obsersations-armcen skall delas i tvenne delar; en kavalleri-division skall koncentreras i Valenciennes och en annan i Maubeuge, der höggvarteret blir. Flere generaler, som dervid erhålla befäl, hafva fått order att afresa. Bland desse äro äfven hertigen af Nemours. Deputerade-kammarens petitions-kommission har ännu ej fattat något definitift beslut, rörande val-reform petitionerna, utan endast utnämnt en rapportör, för att gifva en resonnerande analys af dem. 4 Undersökningen , rörande oroligheterna i Rheims, är numera sluted. Af 68 anklagade skola 24 ställas inför polis-domstolen och de öfriga äro frikända. SPANIEN. I Melilla, en liten Spansk stad på Afrikanska kusten, hafva två kompagnier af garnisonen revolterat, tillfångatagit sina officerare och proklamerat Carl V. General Palarea, befälbafvare i Malaga och Granada, har, i anledning deraf, vändt sig till chefen för Brittiska eskadern i Gibraltars hamn, med begäran, att denne måtte skicka några fartyg att blockera Melilla, hvilket också verkligen skett. Ministeren har likväl afsatt generalen, emedan hans vårdslöshet anses vara skuld till uppresningen, och i dess ställe utnämnt general Narvaez. I Cortes omtalades denna sak den 48 och föranledde en ganska lifiig debatt, isynnerhet genom öfverste Lujans anmärkning, alt Palarea alltid utmärkt sig såsom ett nitiskt verktyg åt justemilicu, att förfölja de Hiberale. I Melilla skola 4357 artilleri-pjeser, af grof kaliber och mycken ammunition, finnas, och man fruktade, alt äfven en annan Tästning på Afrikanska kusten, el Penon de !a Gomera, skulle gilva sig åt Carlisterne. Ministrarne lofvade göra allt, hvad de förmådde, att förebygga ett sådant missöde. De hafva äfvenledes förelagt Cortes en korrespondens emellan Van Halen och Cabrera, hvaraf synes, att denne sednare ej ville gå in på någon mildring i det af honom anÄl oo tagna barbariska krigförings-systemet. Regeringen har således sett sig nödsakad att formligen autorisera chefen för central-armcen, att nyttja repressalier. En not skulle likväl derjemte tillställas de främmande sändebuden i Madrid, jemte afskrift af den ofvannämnda korrespondensen, för att bevisa, alt regeringen icke hade någon skuld i dessa grymheter. Deputerade-kammarens ulskott har enhälligt upphäft det af finens-ministern, Montevirgen, afslutede kontrakt, rörande qvicksilfver-grufvorna i Almaden, så att ministern blir unsvarig derför, i händelse kammaren antar Utskat