Aftonbladet – 7 februari 1839, sida 3

IST IS EL SES AR GSE LANDSORTS-NYHETER. Tidningen Najaden, som utgifves i Carlskro. krona, innehåller några, såsom oss synes, gan ska lämpliga reflexioner rörande firandet af Carls. dagen, hvilka vi här meddela: Så liten stad finnes troligen icke inom de förenade rikena, der ej denna dag nyss med högtidlig. het firats, och snart skola vi se Stats-Tidningen: spalter fyllas med berättelser derom på vers och prosa, hvarvid vi naturligtvis icke kunna hafva någonting att anmärka; i likhet med de fleste läsa vi tvertom dessa bevis på folkets tiligifvenhet för dess åldrige monark med största nöje, så länge det officiella bladet och alla dess hjelptruppar låta dem gälla för hvad de äro, hyllningar åt Konungens per. son — och ingenting vidare; men så snart man öfverskrider denna gräns, så snart man åt dagens fester vill gifva en annan politisk. betydelse, och utbasuna, att hvar och en, som på den dagen tömmer ett glas för Konungens välgång och lycka, är hänförd af förtjusning öfver den sällhet, välmågsa och lycksalighet, som Regeringen skall med fulla händer hafva utöst öfver landet — då protestera vi, och legio med oss — legio, ty deras antal är stort! Vi veta väl, att de finnas, hvilka gå än längre, och fråndöma dagens fester all verklig betydelse: ty. säga de, den är ingen folkfest, det är nästan endast i städernes danssalonger, den firas, der Konungens Embetsoch Tjenstemän oftast äro anförare, och få af folkets munnar läppja på dagens framräckta glädjebägare; paraderingar, säga de, salut, flaggning m. m. äro anbefalde, och bevisa således ingenting, och slutligen hänvisa de oss till Historien, som ännu knappt vet att omtala någon Konung, hvars födelsedag ej blifvit firad med samma högtidlighet som företrädarens och efterträdarens; ännu den 4 Nov. 41808 firades Gustaf den Fjerde Adolfs med stort jubel och gamman. — Men de hafva orätt; det måste så vara; hvarje hyllning åt Konungens person måste antagas för sann och uppriktig, och man kan äfven göra det, så länge det sannolikas gebiet icke öfverskrides, d. v s. så länge man låter Konungen vara Konung, och icke låter smickrets äckliga språk egna honom en dyrkan, som endast tillkommer en Gud. Äfven inom vår stad firades dagen på öfligt sätt, med storparad och salut, samt middagsmåltid i Kongl. Hushållssällskapet och bal i Societeten; vid middagen proponerades Hans Majestäts skål af Sällskapets fungerande Ordförande, Hr Öfversten och Kommendören af Borneman, och på balen af befälhafvande Amiralen, Hr Baron och Kommendörer Lagerbjelke, vid båda tillfällena i korta, men underdåniga och passande ordalag, hvari intet spår till de der nyssnämnde flosklerne förekom, och ej heller — hvilket alla talare annars numera tyckas hafva så svårt att undvika — några hugg på tiden; och vi äro öfvertygade, att på begge ställenac skålen dracks med långt mera oskrymtad och odelad glädjeyttring, än om talarne valt ett annat, mera poetiskt, från dikten lånadt, framställningssätt. — ÅA Societeten afsjöngs, utom Folksången, äfven en för tillfället serskildt arrangerad choeur. — Vid Hushållssällskapets middag dracks, bland andra skålar, äfven en för hedervärda Bondeståndet, hvarför Bonden Sven Svensson från Yxnarum, på närvarande kamraters uppmaning, tackade, och utvecklade, ehuru oberedd, en förmåga att klart och redigt både tänka och kläda tankarne i ord, som icke är så alldeles vanlig, äfven hos personer af de så kallade mera bildade samhällsklasserna. Utan att för mycket aflägsna sig från det egentliga ämnet, fann likväl Sven Svensson tillfälle att yttra sig öfver åtskilliga det allmänna rörande saker, och uttryckte, bland annat, äfven den önskan, som delas af hvarje Svensk medborgare, att då vår käre Konungs höga ålder, nu mer än någonsin, sätter honom i behof af goda råd, sådane i främsta rummet aldrig måtte saknas från de personer, hvilkas konstitutionella pligt det är, att honom sådane meddela.p — Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning meddelar berättelse om ett i samma stad föröfvadt betänkligt angrepp mot hemfriden och äganderätten, hvilket finnes beskrifvet i följande til stadens poliskammare ingifna anförande: aLördagen den 419:de Januari innevarande, klockan 9 f. m,, hemsöktes jag af Gevaldigern Viotti