Aftonbladet – 29 januari 1839, sida 2

AVLA RIV MR UU UAV Ae Blandade KrigsRätten. Blandade KrigsRätten öfver dessa mål hade sitt örsta sammanträde sistl. Onsdag. Om de hufvudakligaste dervid förekomne omständigheter meddea vi här nedan följande berättelse. Undersökningen företogs, i närvaro af målsåganerne, Löjtnanten Holm, Snickaren Billing och skräddaren Norell (de öfrige 8 hafva, som bekant r, ej fullföljt sin klagan), Kommendanten, Hr Öferste Devel och de öfrige inkallade personer, samt Aktor, Hr Häradshöfdingen Hoffstedt. Löjtnanten Holms berättelse öfverensstämde med vad han anfört uti sin till Hr JustitieOmbudsmanren ingifna skrift, (se denna tidning den 26 sistl. Juni) endast med den skilnad, att han inför KrigsRätten nu förmälte, att det varit af 3 man af Svea Lifgardet, som han blifvit arresterad. KrigsRätten hade, genom åtskilliga erhållna upplysningar, vunnit förmodan derom, att den patrull, som arresterat Löjtnanten Holm, utgjorts af gardisterne vid Svea Lifgarde, JM 42 A. Rundqvist och M 96 Nils Tholin, under anförande af Korporalen vid samma regemente, Nils Halfvardsson. Desse, som derföre blifvit tills i går inkallade, blefvo nu afhörde. Korporalen N. Halfvardsson uppgaf följande: Den omnämnde natten hade Haltvardsson nedanför Lejonbacken varit posterad med 8 man al Svea Lifgarde. Omkring kl. 44 på natten hade en mängd personer samlats vid södra ändan af bron och börjat vissla och hurra. Hr Öfverste Devel hade då beordrat Halfvardsson, att med några man begifva sig dit, för att söka skingra folksamlingen. Halfvardsson hade derefter med Gardisterne Me 22 Rundqvist, M 96 Tholin, M 87 Nilsson och M ? Hjelte marcherat fram till bron och på ett fogligt sätt sökt öfvertala det der församlade folket, att skiljas ät. Detta oaktadt hade de med otidigheter blifvit bemötte, i synnerhet af Löjtnanten Holm, som dervid höttat med en käpp och förklarat, att ingen kunde neka honom stå hvar som heldst och huru länge han behagade, utan att någon vore berättigad att visa honom ifrån stället. I detsamma hade Hr Öfverste Devel närmat sig och befallt, att Löjtnant Holm skulle arresteras. Sedan denna befallning blifvit åtlydd, hade de affört honom till högvakten. Uti denna berättelte instämde gardisterne Rundqvist och Tholin, hvarvid de tillika pästodo sig bestämdt igenkänna Löjtnant Holm vara samma person, som de vid ifrågavarande tillfälle srresterat. Hr Löjtnant Holm anmärkte, att Hr Öfverste Delvel vid tillfället stått på trottoiren och således, efIter Löjtnantens förmenande, omöjligen kunnat se hvad som passerat vid arresteringstillfället. Gardi I sterne åter påstodo, att Hr Öfversten befunnit slg li närheten af dem och åskådat hela tilldragelsen. , KrigsRätten framställde derefter till Hr Öfverste Devel att besvara, om han vid merberörde tillfälle I fått några serskilda förhållningsordres, och hvilken som utfärdat dem. Hr Öfversten genmälde, med anledning deraf, att han icke för tillfället erhållit några serskilda oråres, utan att han, med amn tätt , I honom, såsom Kommeandant, tillkom, med stöd af tl2 delen, 4 Cap. 4 och 4 S8., 8 S 4 mom. och 412 118 2 mom. af tjonstgöringsreglemtet samt instruktioI nen för Kom meadanten af den 34 Juli 4798, sjef tl utgifvit befaltning alt wskicka patrullen för alt I skincra de på Norrbro varande folksamtingar. -I Herr Öfversten åberopade vidare till stöd för I detta för farande, 99 och 400 88. uti 2:dra delen V af tjenstvörinysreglemantet, 9 Cap. 14 S och 6 Cap. 142 8 af Kriysartiklarne och stadyar af den 5 AUti pril 4737 angärmnde våld amheters för Kommande r)i Stockholm, hvarföre Hr Ötversten ock sjelf befallt att Löjmant Holm skulle arresteras. n Hr Öfversten uppläste derefter ett skriftligt an1s ) förande, som (till sitt innehåll tycktes innefatta allir I deles detsamma med gardisternes berättelser och ett upprepande af hvad han uti sin förklaring till iHr Just. Ombudsmannen anfört, hvilken förklaring eI läsaren redan förut har sig genom derna tidning Je I (d. 40 sistl. Juli) bekant. le Hvad angick den Löjtnant Holm gjorde tilivitelse att hafva satt sig till motvärn mot. patrullen, n. samt med käpp hotat och med otidigheter öfverir hopat densamma, sä bestridde Löjtnanten helt och 1a I hållet sanningen deraf. tl Snickaren Billing åberopade sin till Hr Justitie 1-1l Ombudsmannen ingifne skrift, (se Aftonbladet n-Iden 29 sistlidne Juni) hvarvid han endast, efter att hafva närmare erinrat sig omständigneet terna, gjorde den rättelse: att han icke, såsom han tI deruti uppgifvit, blifvit arresterad af en patrull af sI lifgardet till häst, utan at 2 man af svea lifgarde; I hvilka fört honom fram på bron och sedermera r-löfverlemnat honom åt en patrull af lifgardet till tI bäst, hvilken patrull sedermera affört boncm till er I högvakten. eKorporalen, nu mera Sergeanten vid lifgardet 1H till häst 4. D. Graf och gardisterne vid lifsqvaotidronen af samma regemente M 9 C. P. Höjvall och MM 84 J. M. Hellström, hvilka ock voro innI kallade, förmälde att till dem vid merberörde tillor I fälle blifvit öfverlemnad en person, hvilken HögeI vall och Hellström, men icke Graff, nu igenkände eI vara Snickaren Billing. Biiling fOrmälte sig likn) väl icke kunna igenkänna dem, och trodde för öf id, ) rigt att de icke voro desamma som arresterat hoisI nom. let Gardisten Rundqvist erinrade, att han biträdt elI gardisterne Hjelte och Nilsson att arrestera en perse Ison. hvarföre KrigsRålten, under förmodan att Bil( gr (