Aftonbladet – 25 januari 1839, sida 1

-Jaf Franska artillerister, så förmoda vi, alt re sultatet blifvit helt annorlunda., L Ur en Amerikansk officers berättelse, som under träffningen kryssade med krigskuttern Woodbury på ett pistolskotthålls afstånd från Franska flottan, synes äfven tydligt, att Mexikanerne tanklöst låtit Fransmännen intaga en fördelaktig position, innan de sjelfve öppnade sin eld. Oficeren berättar bland annat: Morgonen den 27 Nov. kom sista budskapet från Mexikanska regeringen till Franske amiralen. Det skall hafva lydt sålunda: cKrig ända till knifven (guerra a cuchillo) och från knifven till fästet. En division af Fransyska flottan, bestående af tre tvådäckade fregatter, fyra krigsslupar och lika många briggar och bombkitsar, gick under segel i ett ganska lugnt och vackert väder, bogserade af ett ångfartyg, och tog sin position snedt emot fästningen på en (Engelsk) mils afstånd, utan att på. minsta sätt oroas från citadellet. KI: half 3 började skjutningen från Franska fartygen; i samma ögonblick hissades Mexikanska flaggan på fästet, som raskt besvarade elden. Emellan kl. 4 och 3 syntes Franska bomberna göra verkan; två häfliga explosioner egde rum, och hela citadellet insveptes i rök. Då den skingrades, såg man en del af observatorium på högsta batteriet i ruiner. Det var detta batteri, som kraftigast underdållit elden. Andra explosionen hade egt rum på ett lägre liggande batteri, begrafvit 200 man under gruset och på en gång demonterat 470 (2?) artilleripjeser, enligt hvad man i staden påstod. Icke desto mindre fortsattes elden till kl. 8 om aftonen, då den upphörde från citadellet. Enligt franska berättelser, hade Amiral Baudin, som väntade sig ett envisare motstånd, till första anfallet beslutat använda blolt en liten del af den 23 segel starka flottan. Bland reserven var äfven korvetten La Creole, förd af prinsen af Joinville. Prinsen hade ej af amiralen kunnat erhålla tillåtelse att deltaga i första divisionen. Men när han såg signal till drabbningen gifvas, intogs han af en sådan bedröfvelse, att amiralen ej längre kunde motstå hans böner och föreställningar, utan gaf honom den begärda tillåtelsen. Han ilade nu med sitt fartyg upp till linien, men som det trånga rummet icke lemnade honom någon plats öfrig att rangera sig på densamma, kryssade han som tiraljör omkring fästet och träffades derunder af många skott, hvaraf ett krossade hela hans bordsservis. Prinsen skrattade deråt och saluterade Mexikanerne med en lyftning på hatten. Då en parlamentär klockan 8 på aftonen anlände från citadellet, för att begära ett stillestånd att undanskaffa sina döda och blesserade, samtyekte amiralen endast att bevilja en kapitulation, hvilken, som vi sett, äfven kom till stånd följande morgon. De fem franska anfallsskeppen hade, under de fyra timmar drabbningen varade, kastat 8000 kulor och 320 bomber. Fregatten Iphigenie hade ensamt med sina 30 babordskanoner skjutit 3,400 skott, och, oaktadt denna fruktansvärda eld, hade ingen olycka timat. Mexikanernes eld, ehuru liflig och väl underhållen, gjorde likväl icke någon serdeles skada. Alla fem fartygen hade icke fått mer än 33 döda och sårade, hvaribland tre eller fyra officerare. En kula nedföll några tum ifrån amiral Baudin, som stod omgifven af sina adjutanter, men utan att träffa någon. Iphigenie hade fått 4160 kulor i skrofvet, men ej fått mer än 8 man dödskjutnma eller sårade. La Creole, som prinsen förde, säges allena hafva demonterat ett batteri. Fästet har till den grad lidit, att de franske artilleristerne sjelfve knappt kunde tro på en sådan förfärlig verkan af sina kulor. Alla embrassyrerna voro sönderskjutna och de flesta pjeser demonterade. Garnisonen bestod af 42 a 4300 man. San Juan de Ulloa är ett af de förnämsta fästen, Spaniorerne någonsin uppflört, och ansågs såsom den nya verldsdelens St. Jean d4cre eller nästan ointagligt. BIDRAG TILL TRYCKFRIHETENS UTSTAPTA