Aftonbladet – 12 januari 1839, sida 1

duelia bemödandernpe större frihet i sina rörelser samt mer och mer inskränkt rec geringsmakten. Icke desto mindre hafva folkets klokhet, förstånd och fosterlandskärlek hållit jemna steg med denna dess förökade ansvarighet. Presidenten berömmer derefter utvidgandet af folkundervisningen och anmärker: aAlla religionsformer hafva här för första gången förenat sig, för att utbreda fromhet och menniskokärlek, emedan de alla för första gången i verldshistorien här varit fullkomligt fria och ostörda.c Unionens finanser framställer presidenten såsom ganska blomstrande, oaktadt förra årets kommerciella krisis. Öfver bankväsendet utbreder han sig med mycken utförlighet. Derefter rättfärdigar han styrelsens politik, rörande indianstammarne. För de af Indianerne sedan den 4 Mars 4829 afträdda 446,349,897 acres jord hafva Förenta Staterna utgjort 72,560,036 Dollars i permanenta annuiteter, i länderinr på andra sidan Missisippi, i utgifter för transporter af lifemedel, varor, mekaniskaoch åkerbruksredskop m. m. Van Buren försäkrar, att dessa stammars belägenhet i dettaland, som blifvit den anvisad i vestern, vore ganska tilifredsställande och lemnade hopp om deras tilltagande civilisation. De hafva för det mesta afstått från jägarlifvet och lagt sig på åkerbruk. — I Unionen finnas för närvarande 42,5353 poststationer, som fortskaffa bref och resande på en sträcka af 434,848 Engelska mil. Icke desto mindre hafva inkomsterne af Postverket med 447,925 Dollars öfverstigit utgifterna. Angående förhållandet till Canada, försäkrar presidenten, alt det goda förståndets bibehållande med England helt och hållet ligger i Amerikanska folkets önskan. Han tviflar ej på gränstvisternas snara biläggande, men ifall landets lagar, öfver hvilkas stränga iakttagande han ärnar med omsorg vaka, icke skulle vara tillräckliga att afhålla republikens medborgare från att kränka de Förenta Staternas neutralitet mot Engelska besittningarna, förklarar han sig öfvertyg gad om kongressens beredvillighet, att vidtaga de åtgärder, som dertill kunna behöfvas. Tin alla främmande stater befinner sig Republiken för öfrigt i det bästa förhållande. Anmärkningsvärdt är, att den Engelska tidningen Morning Chronicle, som för öfrigt, likt mängden af sina landsmän, med nöje omfattar tillfället att tadla något hos Nordamerikanerne, likväl ej kan undgå att prisa den hos dem rådande religionsfriheten. I detta hänseende, säger tidningen, chade vår regering kunnat lära mycket af Förenta Staterna rörande Canadas förvaltning. Öfra Canada är, efter alla sammanstämmande underrättelser, vida fruktbarare, än den derintill gränsande delen af Amerikanska unionen; men Englands olyckliga försök att, genom anslående af bestämda jordlotter, der grundlägga en statskyrka, hafva mer än något annat bidragit till den förödmjukande kontrast, som äger rum mellan det Brittiska och Amerikanska området, i anseende till materiell förkofran. På Amerikanska sidan uppväxa städer hksom genom ett trollslag ur jorden, och kommunikationerna inom landet äro lätta, på Engelska sidan deremot gör odlingen endast få framsteg, i trots af den större fruktbarheten, och kolonisterne befinna sigien betryckt ställning, beröfvade välgerningen af ett beqvämt varubyte, och detta för en kyrkas skull, som först om hundra år skall träda i verksamhet!x EGYPTEN. Från Arabien, heter det i en skrifvelse, daterad Kairo den 4 December, ingå inga gynsamma ugderrättelser för paschans vapen. Den olyckliga ideen, att oupphörligt föra krig derstädes, utan att kunna vinna någonting äfven i lyckligaste fall, har redan kostat paschan inemot 60,000 man och 0fantliga penningesummor. För att hämnas Ismag Beys nederlag förlidet år, hvilken befälhafvare med 6000 man blef totalt slagen i öknen Kedschd, erhöll Kurschid Pascha i Juni månad befallning att företaga eröfringen af Kedschd och landet Karsim. Länge var man utan alla underrättelser om denna expeditions utgång, tilldess omsider i går en kurir hitkom från Hedschas, genom hvilken man erfor, att Kurschid Pascha väl inträngt i det inre af Kedsch, men blifvit omringad af en otalg svärm Beduiner, hvilka, som bekant är, i detta land äro Wahabiter, och så afskuren ifrån det öfriga Arabien, att ingen kurir, till och med icke ens en underrättelse om armens öde, kunde framtränga till Mekka. Man fruktar det värsta och tror, att dessa båda regementen mindre genom fendens vapen, än genom hunger och brist på vatten, blifvit alldeles förstörda. Väl söker man att vtolåna intrycket af denna underrättelse scenom en