Aftonbladet – 10 januari 1839, sida 3

lyriska och dramatiska scenen, i stånd att mäta sig med det yppersta af hvad främmande skådeplatser hade att uppvisa, samt hvaraf de flesta icke upphunnits afefterföljande konstnärsgenerationer, knappt någon enda öfverträffats. Icke fullt tvenne år efter Gustaf III:s uppstigande på tronen gafs här, den 48 Januari 1773, den första svenska stora opera: Thetis och Pelg, hvartill orden voro af Wellander och mut siken af den Italienske kapellmästaren Uttini. Denna opera öfverraskade icke blott genom den materiella prakt hon utvecklade; hon gjorde det ännu mer, genom den personal-tillgång hon visade och de utmärkta sujetter, hvarmed alla de förnämsta rollerna voro besatta. Fru Olin, Carl Stenborg, dennes bror, Nils Stenborg, mamsellerna Falk och Eckerman, fru Augusti, herrar Björkman, FTellerstedt, Norden, Annerstedt m. fl. voro hufvudpersoner i denna pjes och de derpå följande. Några af dem bibehöllo sig på scenen såsom dess prydnader, ända till dess döden eller ålderdom kallade dem derifrån; andra fördunklades af sina efterträdare. Operan fortfor på Bollhuset, såsom den enda svenska skådeplatsen; men lokalens inskränkthet — den var ej större, än den sednare dramatiska teatern — lät snart känna sig. För att afhjelpa denna olägenhet, beslöt konungen att bygga operateatern. Planen härtill uppgjordes af Adelcrantz år 1775; företaget börjades genast och den 50 September 1782 kunde den nya praktfulla skådeplatsen invigas med Adlerbeths opera Cora och Alonzo. Musiken härtill var af Nauman, sin tids störste kompositör, näst Mozart, och som redan förut skrifvit operan Amfion, härstädes uppförd 17838. Någon kunglig dramatisk scen fanns ej, utan sådana föreställningar gåfvos dels på Bollhuset, dels vid vissa hofvets högtidsdagar på rikssalen, der en teater var inrättad, som öppnades den 24 Jan. 4774, med Voltaires Zaire, öfversatt af Sotberg, och spelades än af operans sujetter, än af hofpersonalen. År 4777 erhöll då varande bibliotheharien Ristell privilegium på inrättandet af en dramatisk teater, hvartill han fick begagna Bollhuset. Då likväl denna efter knappt ett års existens upphörde, genom Ristells obestånd, öfvertog konungen 1teatern, anslog för densamma ett kapital af 44,0C0 r:dr, som skulle förvaltas af svenska akademien och hvaraf räntan skulle användas till bestridande af dagkostnaderna, som för hvarje representation voro beräknade till 30 Rdr. Hela recetten tillföll i öfrigt teaterns sujetter, som äfven hade administrationen af både det financiella och estetiska, likväl under spektakeldirektionens inseende. Ett reglemente utfärdades för teatern af den 46 Maji 1783, som vidare förnyades den 29 Maji 4789. Från den tiden och tll dess sistnämnda administration fråntogs sujetterna, och dramatiska scenen år 1813 förenades med den lyriska, räknade denna scen sina gyllene dagar, äfvensom den lyriska ifrån år 2782 till år 1806, då stora uperan upphäfdes genom Gustaf 1IV:de Adolfs beslut. SKP RE TIER AE a rr