Aftonbladet – 9 januari 1839, sida 3

Article Image
ER sn finare språk; Restauration, och man kan således der ej få chvälfva karafina. — En Fransman frågade en annan:: a Est-ce que vous avez lu Uhistoire de Charles XIV? Den andra svarade: cQui, Lafosso (la fauwssr). (Götheb. EH. o. S. Tidn.) — Den berömde kompositören och violinspelaren Berlioz gaf i förra månaden en stor konsert i Conservatorium i Paris. Kort derefter erhöll han följande bref från Paganini, hvilket står att läsa i Italiensk text i Jourral des Debats: Min bäste vän! Sedan Beethoven dött, fanns det blott Berlioz, som kunde äter uppväcka honom till lil. Jag har hört edra gudomliga kompositioner, hvilka äro värdiga edert snille, och anser det för min pligt att bedia eder, såsom en hyllning af mig, emottaga 20,000 francs, dem Baron von Rothschild genast skall öfver lemna till eder, då ni presenterar inneliggande. Anse mig för eder tillgifnaste vän Nicolo Paganini. — Dl forntida straff återupptaget. Onsdagen före Julafton undergick en qvinna i Walton i England det straffet, att få stå och skämmas utanför kyrkan under gudstjensten, för det hon utspridt ett vanärande rykte om sina grannqvinnor. Detta, säger en tidning, är ett gammalt straff, vid hyars verkställighet man fordom brukade att kasta ett hyitt lakan i stället för en sbawl öfver axlarna på delinqventen. Det lärer nu vara nga år scedan detta straff nyttjades; också förskonade man denna gången den dömda för lakanet Exemplet bör imedålertid, tillägger samma tidning, vara en varning för dem af det vackra könet, som äro besvärade af en elak tunga. — HKäppen och Kryckorna. Bistl. Julafton hände sig, att en Engelsman på Rivoligatan i Paris möttes af en man på två kryckor, som med en darrande ton och skälfyande af köld hegärde en allmosa. Engelsmannen knäppte upp sin öfverrock och tog i fickan, för att lemna några styfver åt den stackarn, då i detsamma en herre kom och ropade: Herre! låt inte narra er af den der bedragarn; låna mig er käpp, skall ni få se hur flink han är på fötterna. I detsamma tiggarn fick höra detta, kastade han båda kryckorna och började löpå af alla krafter, och den andre, med Engelsmannens käpp i högsta hugg efter honom. Både Engelsmannen och en hel hop folk, som samlat sig, skrattade och stridde sins emelian om den förföljande skulle få fast tiggarn eller icke; men slutligen voro de alldeles ur åsyn, och ingen herre och ingen käpp syntes mera till. Slutligen började Engelsmannen blifva het om öronen och uppiyste de kringstående, att käppen var ett rör med guldknapp och en solitår uti, och att den hade kostat honom 300 francs, hvarvid de öfrige genast gåfvo honom den trösterika upplysningen, att han utan all tvifvel råkat ut för tvänne filurer, som spelat honom detta streck i kompani. — Nya arbeten af Tasso upptäckta. Gazelte piemontaise innehåller följande i litterärt hänseende högst märkliga nyhet: Då Ferarras hertig Alfons II uppdrog åt Guarini att granska de bref, som vid åtskilliga tillfällen blifvit bortsnappade från Tasso och Eleonora af Este, för att deri uppspana bevisen om den store skaldens brottslighet, tog den ädelmodige Guarini tvertom parti af sin olycklige medbroder i Apollo, och förstörde de utaf brefven, som skulle kunnat kompromettera Tasso. De bref, som Guarini ville uteställa till Tasso och denne bad honom behålla som en skänk, blefvo, sedan de gått igenom flera händer, 1823 nköpte af grefve Mariano Alberti. Lyckligtvis funno de i honom en man af stor lärdom, n värdig uppskattare af en dylik litterär dyrvarhet. Sedan han låtit de lärdaste af samtilens män, deribland kardinalen Angelo Mai sranska deras autenticitet, har grefve Alberti belutat låta trycka dem. Dessa manuskripter,. äger nämnde tidning, innehålla bref, poesier och ndra utkast af Tasso, jemte bref från hertig ilfons, hans syster Eleonora, hertigen och heriginnan af Mantua, Guarini m. fl. Man finner fven deribland det bref, banditen Marco Sciar0 skref till Renauds författare. Denna publiation kommer tvifvelsutan att sprida mycken lager öfver Tassos lif och olyckor, som den idens politik eljest betäckt med en ogenomränglig slöja. ne NNRRRNn nn nn ant nte RSS nn ata PRAT GTI IKANINESSETIAOKTTSD ES RIRIAT TIS HÅ NDETTS. ACH CTÄTA DTc TNT R

9 januari 1839, sida 3

Thumbnail