Aftonbladet – 4 januari 1839, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. I — Den svarte Prinsen. Vid polisbyrån i Lambeth-street i London inställde sig, i början af December, Prins Christophe, som kallar sig ende son och laglig arfvinge till den aflidne Konungen af Hayti. Prins Christophe är en man af 5 fot 8 tums längd samt några och femtio år gammal; hans hud är af en bleksvart, glänsande färg. Han var anklagad af två andra Negrer, den ene vid namn Patterson, som påstod, att han förfört hans hustru, och den andre Francois Sebastien, hans fordna betjent. Som Christophe ej kunde tala annat än Kreolernes Fransyska, hade han fått till sitt biträde en tolk. Francois Sebastien utvecklade först skälen till sin stämning. Prinsena, sade han, ahafva fört till sitt hus ung och vacker dam, som han säga vara hans äkta hustru. Jag tro, men snart höra, det vara hustru af min landsman. Jag hafva sagt till herren, jag inte kunnat tjena folk, som icke vara gilta. Då gifva herren mig dugtigt slag på kinden, som ännu vara deraf helt svart. (Skrawt) Det vara enda sätt han betala min lön. Prins Christophe svarade, att om han ett ögonblick låtit hänföra sig af sin liflighet, hade han haft goda skäl dertill i sin afskedade betjents oförskämdhbet; om han icke betalt denne sin lön, så var det, emedan Sebastien ännu icke gjort reda för det silfver, han cecmottagit i sin vård. Hr Pattersons advokat anförde, huru Prinsen, icke nöjd med att hafva frånlockat houom hans hustru, äfven i Mistriss Pattersons namn köpte eller lät köpa varor, som ban icke betalte, och i.varför Patterson dageligen blef kräfd. Han hade i anledning deraf sett sig nödsakad att annoncera i tidningarna. Prinsen förde en stor stat; han påstod sig hafva fonder i banken och ett kreditbref från enkan Christophe Iltalien på Hrr Rothschilds hus. Desse herrar, som tillfrågades härom, svarade, att personen eller den sig så kallande Prinsen, visserligen vore af Konung Christophes familj, men att de icke hade med honom några peningerelationer. Den unga Negrinnan, rättegångens egentliga fö remål, var instämd som vittne. Hon förklarade, att hon icke var Pattersons lagliga hustru. 4Jag har väl lefvat tillsammans med honom,a tillade hon, amen jag har öfvergifvit honom, emedan han lät mig lida brist på allt; ty det är alltid bättre att vara älskarinna åt en förnäm herre, än åt en fattig satan.a Hr Norton, samme domare, hvilken för två är sedan hade den bekanta äktenskapsprocessen med Lord Melbourne, förklarade i sitt utslag, att Sebastiens klagan väl befanns grundad, men att den hade sin ursäkt i betjentens näsvishet. Något ansvar kunde således icke åläggas Prins Christophe, men domaren tillsade honom att betala sina skulder, om han ville undgå lagsökning. Herr Patterson ville föra hem med sig den vackra Negrinnan, men denna gaf honom till svar tvenne örfilar, tilläggande: aDu vet väl, din lymmel, att ag inte heter Mistriss Patterson, utan Paltience David.w — I Schweitz, i trakten kring Somvix, nedades, i slutet af Novewuber, tvänne björnar. Sålant är icke något ovanligt der på orten; men vad som förtjente anmärkas vid denna händelse var, att den björn, som fick första skottet och illa sårades deraf, kastade sig på jägaren, som skjutit ronom, drog honom med sig ett stycke och skasade honom så våldsamt, att båda tumlade ned i tt brådjup, der de begrofvos i snön, ända till dess ägarens kamrat, som skyndat till hans biträde, yckats att med ett nytt skott döda djuret, som innu höll sin fiende omsluten med sina starka amar. RM MMMMMMJJMMFHJJMJFJFJFJJJFJHJHJJ Rättelser: T I gårdagsbladet, 3dje sidan, 2:a spalten, 23 rad.,