Aftonbladet – 2 januari 1839, sida 1

AVR ANAR hålliandet med Franska .eskadern 1 Mexikanska viken, om hvilken oppositionsbladen berätta, att Fregatten Herminie ensam skall hafva 330 sjuka och 43 döda, samt Iphigenie 200 sjuka och 50 döda. Prinsen af Joinville sjelf skall lida af en ögonsjukdom. På Parisiska börsen hafva de sista dagarna varit ganska lifligt. Belgiska bankens aktier (ursprungligen på 4000 Fr.) sjönko från 660 till 480, men stego sedan åter till 3570. Äfven de Fransyska fonderna, Lafittska bankens och jernbolagens aktier voro underkastade mycken fluktuation. SPANIEN. Den interimistiske konseljpresidenten har den 10 December lörelagt Cortes ett slags program, rörande den nya ministtrens system, hvari, som vanligt talas om dess bemödande att sluta det borgerliga kriget, och Alaix försäkrar, det han vill göra allt, för att förena de serskilda partierna bland de konstitutionelle emot den gemensamme fienden. Hans tal vann mycket bifall hos Cortes. Om det kommer längre än till talet, blir en annan fråga. Espartero har aflåtit en ny memoir till Drottninsen, rigtad mot Cordova och Narvaez, samt prisande Nordarmcens trohet och ullgifvenhet. Följden häraf blir visserligen ingenting i verkligheten, men för memoirens författare har den blifvit hans utnämnande till chef för hela det kongliga gardet. Något mer lärer väl grefven också icke hafva åsyftat, ty hans fullmakt häri är ett plåster !ör det sår, hans skyddling, general Alaix nödgats slå honom, då hans första handling som krigsminister var återkallandet af dekretet om de 40,060 man, som skalle bilda en reserv-armå. Härtill såg han sig tvungen för att någorlunda stadga sitt eget anseende. Hela national-milisen i riket uppgifves till 401,000 man infanteri, 146,000 man kavalleri och 6,060 man artilleri. Af infanteriet äro likväl blott 1353,000 och af kavalleriet 7,700 beväpnade. Officiella berättelser hafva nu blifvit meddelade Cortes om de fördelar, som drottningens trupper vunnit öfver Carlisterne och hvarom vl förut nämnt. Vid Sesona blefvo de slagne, ehuru anförde af Maroto sjelf, hufvudsakligen genom de Brittiske lancierernes tapperhet, och vid Cheste, der Cabrera kommenderade dem, förlorade de 400 döde och 200 fångar. Munnagorri befäster sig på höjderna vid Martial, der den Carlistiske generalen Iturizza iche vågar angripa honom. ENGLAND. Från Canada hafva underrättelser erbålhts genom tidningar från New York af d. 4 November. Lugnet hade icke vidare, sedan den förut omtalta träffningen vid Prescott, varit stördt hvarken vid gränsen eller inne i landet. De Engelska bladen berömma regeringens i Förenta Staterna bemödanden att hindra alla företag från dess gebit emot lugnet i Canada. Stämningen hos gränsfolket emot Engelsmännen och deras välde i Canada fortfor dock att vara lika fientlig. Amerikanska oppositionsblad beskylla presidenten van Buren, att i hbemlighet gynna insurrektionen i Canada, fastän han offentligen naturligtvis måste handla i en motsatt anda. Bland de 30 vid Prescott tillfi ngalagne medborgare från Förenta Staterna hade många yttrat, att de blifvit öfvertalade till deltagande i expeditionen al vissa välbekanta godsägare, hvilka lofvat dem 40 dollars i månaden, vapen och 400 acres land. Ett par banker i New York skola hafva lemnat penningar till expeditionens utrustning, emot vexlar endosserade af van Burens kända vänner. Om häri kan vara någon sanning eller om alltsammans blott är en dikt, är svårt att urskilja, emedan partihätskheten i de Amerikanska Oppositionsbladen är så stark, alt man ej utan mycker varsamhet får begagna deras uppgifter. — Nuvarande generalguvernören i Canada, Sir John Colborne, hade börjat sin förvaltning med en kt af ytterlig stränghet. Han hade nen mliigen förordnat, att, då en krigsrätt fällde dödsdom öfver en insurgent, skulle den dömdes heia esendom derjemte konfiskeras. Denna hårdhet räffade hans efterlemnade slägtingar, oskyldisa hustru och barn. och bragte således skuldösa menniskor i nöd och elände! En i Monreals Gaszette införd förteckning på de för ioförräderi anklacade hujlla hållas för ost 3.