Aftonbladet – 18 december 1838, sida 3

jul v VU vloTv ULTDD I sr BYVIE AVI PURE der, skulle jag icke vidröra, om jag ej deruti misstänkte en afsigt att missleda. Jag drifver nemligen min spannmålshandel alldeles på samma sätt som de öfriga handlande häroch annorstädes; jag köper af en och säljer till en annan; och om jag från ett ställe i staden flyttar till ett annat, erhåller jag, så att säga, icke derigenom flera händer, och varan, hvarmed jag handlar, blir hvarkeu dyrare eller godköptare. Vi hafva alla hört huru det gamla hatet emot nationens fria yttranderätt på den sednare tiden gifvit sig ny luft. Exempel härpå behöfva ej sökas i de många indragningernal och åtalen; vi vilje blott citera Statstidningens hot om Septemberlagar och Friherre Palmstjernas famösa tal i Norrköping, och hvad der sig tilldrog. Man misskänner till den grad första vilkoren för ett konstitutionellt samhällsskick, att den fria diskussionen förklaras oförenlig med follkomnandet och förbättrandet af landets lagar och inrättningar. På andra ställen, der man också tror sig äga något politiskt förstånd och erfarenhet, anser man tvertom denna diskussion såsom förnämsta och säkraste medlet till samhällets utveckling i alla riktningar. Man bör utan tvifvel kunna hoppas, att hvad som 1842 lyckades emot tryckfriheten, icke i våra dagar skulle vara möjligt att genomdrifva; att Riksens Ständer icke numera, hvarken af en hofmans fraser och förespeglingar eller några devouerades blinda. nit, skulle låta locka sig att skänka bort hvad vi ännu äga qvar af yttranderätt, för att derigenom göra hofvet ett nöje, på bekostnad af landets frihet. Men chabelitetenk är i våra dagar outtömlig på medel och utvägar att vinna sina mål. I samma mån man finner de repressiva åtgärderna oanvändbara eller otillräckliga, träder bilterheten mera öppet fram i ord, och denna bitterhet har varit, är och kommer på ett visst håll att förblifva så stor, att hvad man ej kan erhålla på ena sättet, söker man sannolikt att komma åt på det andra. Hvem vet hvartill rabulismen skulle kunna vara nyttig, om den för ett sådant ändamål sattes i gång och vederbörliIgen leddes från de högre regionerne? En Fouchås illparighet skulle kunna göra mycket af ett sådant element, och man bör ej betvifla, att talanger finnas att anlita inom fa haute police hos oss, så vårdad och fostrad den varit under de sednare åren. Utan att nu inlåta oss i några utförliga betraktelser häröfver, tro vi det,, på goda skäl, icke vara ur vägen alt fästa uppmärksamheten hos hufvudstadens allmänhet, serdeles dem, som hafva att göra med de arbetande klasserna, och hos dessa klasser sjelfva derpå, att under den nu förestående Julhelgen, hvilken lemnar så mytken ledighet för göromål och anledning till förströelser, de måtte noga vara på sin vakt emot alla försök att förleda till rabulism, äfven om dessa försök skulle vara åtföljde af anbud om penningar eller annan traktering, eller någon impopulär och hatad persons namn och hemvist skulle ställas i förste xannsskottet. Machiavelismen är i vår tid så djup, att man kan bereda sig på de mest fina beräkningar; och man kan taga för afgjordt, att hvarje felsteg, hvartill en del af folket sjelf kan göra sig skyldigt emot lugnets och ordningens sak, skall med begärlighet och fördubblad styrka vändas tillbaka emot hela folket, och att de, som kunna åsyfta en suspension af någon bland nationens rättigheter, eller möjligen blott vänta på ett tillfälle att få verkställa hotet om Septemberlagark, aldrig dertill kunde finna en mera önskad anledning, än uti en förnyelse af några ändamålslösa våldsscener, som numera lyckligtvis börjat komma ur modet. stum ————— ? A I anledning af Herr Esqvadrons-predikanten Holmgrens i gårdagsbladet införda skrift, röomer mm PP FR WW I Me NN I (MW MM v