Aftonbladet – 11 december 1838, sida 2

1 Herr Tössbach ensam uppträddå den 8 den Ines emot Dragonkorpsen, 20 man stark mec löfveroch underbefil. Enligt hvad -örut blifvit upplyst, hade manskapet vid tillfället varit fördeldt å tvemne pa: truiler. I Löjtnanten von Prinzencreutz, som anför den era patruilen, nekade sig hafve den minsta känredom om det af Hr Rossbaeh öfverklagade uppträdet, och uppgaf att det manskap, som siått uuder hans befäl, ridit fram och till. baka på Stadssmedjsgatan och Westerlånggatan och derunder gjort halt ett par gånger, men att Ar Löjtnanten åtminstone ej hade sig bekant, att hugg blifvit utdelade vid andra tillfällen, än då j truppen förut anfallits af den oroliga folkmassan. j Qvartermästaren Möllerop, vader hvars befäl jden andra patrullen stått, lärer förmält, att inigen af hans manskap kunnat förfördela Ross(back, enär Möllerop, vid den tid Rossbaeh uppöres om I M . sh ;gifvit elier kl. 10 på aftonen, ej befunnit sig iå Westerlånggatan, åtminstone aldrig vid nämnide gata gjort halt, hvilket Rozsbaceh anmält vaIra händelsen med den patrull, af hvilken han lifvit anfallen. — Artisten Rossb:ch, tillfrågad om han trodde sig kuana igenkänna den af manskapet, som misshandlat homom, utvisade till en i början dragonen Nr 22 Hjelm. Denne nekade och jbefans ej hafva tillhört den patrull, som varit anförd iaf HrMölierrop, hvarefter Hr Rossbach förklarade, jan hans missiankar i stället stadnade på Nr 21 : Palm och en af desse, Hjelm eller Palm skuljle, enligt hvad Rossbach hört omtalas, hafva för andre ej uppgifoa personer skrutit med att i hafva färgat sin klinga med blod, under uttryck tillika: jag högg till dena svartmaskige juden, jag förföljde honom in i huset, och skuile hafva veplat rida efter honom, ända upp i 3:dje våninngen, och bade icke hästen snafvat emot plininketr,. så skulle jag expedierat honoma; af hvilIka fällda utlitelser det vore tydiigt, ait dermed åsyftats den Rossbach öfvergångne misshandling, HvarkenPalm eller Hjelm ville likväl vidkömoas att hafva anfallit Rossbaeh jeller fällt de ef honom omförmälda utiåItelsers. Rossbach sade härefter, att han ej kunde bestämdt avgifva hvarken Palm eiier Hjalm; I men trodde, att Hr Löjin. von Prinzenereutz borde utvisa den brotislige, helst vid den stränga diseiplin, som borde råda vid en rilitär trupp; Rossbach ansåg. det vara omöjligt, att en af manskapet kunnat icke blottjanfaila och såra en oskyldig vandrare, utan äfven, för att förfölja hocom, rida ur ledet, utan att sådant skulle af befälhafvare vara kändt. i Hr Prinzenereuts förklarade, att, så vidt han kunde förrseda, ingen af manskapet lemnat ledet utan erhållen särskild ordre antingen för att arrestera personer, som våldsamt sig förhållit eller för att till vakten afföra tagne arrestamior.. Samtligo de tillstädesvarande DPragonerne bestredo Hr Rossbachs avgifvelse och sade sig ej eller halva sett någon af kamraterae, utan erhållen ordres, lemna ledet. Hr Rytimästaren von Troil, som kommeaderatsatt i egenskap af Regementsfullmäktig för Dragonerne öfrervara undersökningen, uppmanade Hr Rossbach att bestämdt uppgifva emot hvilken hans talan riktades samt sedermera sin angifvelse lagligen styrka, emedan fr Ryttmästaren annars måste yrka ersättning för manskapets resekostnad och tidsspillan. Hz Rossbach: förmenade, att en sådan ersättningsskyldighet aldrig kunde komma i fråga, enär han ieke påstått Dragonernes hitkalland:, uten. endast begärt laga undersökning, rörande ett honom öfvergångot våld af gröfsta art. Slutligen. hemställde Hr Rossbach, att Dr2gonerne, åtsninstone de som stått under Hr von Prinzsnereuts befäl, måtte åläggas värjemålsed, hvilket åter af Elr Ryttmästaren von Troil å manskapets vägnar bestredz. För vittaens hörande uppsköts sedermera sakea till den 10 dennes. Sedan vi erhålät del af sistoämnde dagars protokoll, skole vi för dess hufvudsakliga innehåll redogöra. Eoligt hvad vi hört omtalas skola dervid 7 vittoen blifvit afhörde, genom hvilkas utsago verkligheten af den Hr Rossbaeh öfvergångae misshandling blifvit follkomligen konstaterad, men wildaerorkaren har ei kuvnst NAntöieckas