Aftonbladet – 10 december 1838, sida 4

städer; 4:o äro de vedödande och fordra under den brådaste tiden flera dagaverkon; 5:0o blifver byggnaden srart förderfvad af fuktigheton hos säden, som röter väggsrne och gör dem etäta; 6:0 blifver skördeme inbergning fördröjd, emodin risn rymmer högst 45 åa 18 lass i sänder, 7:o blifver säden sem hal föll med rök, 8:0 fordra do en kosteam byggnad. En del af dessa olägenheter har jag sökt athjolpa vid mina rior, som bestå uti: att ej hohöfva någon kostsam byggnad, att rökon kan lsdas utom rian, att all eldfarlighot är föreksmmen från ugnon, att de rymma rära dubbolt så mygket säd som do vanliga ricrra, att med ugnen är förent en torkplåt, som får virmet från Ri-ugnen, att det ej fordrar iemn tillsyn, att åtgåvgen af bränmatorialet är obetydligt och att icka fröbarbeten förloras, emedan värmet kan maderoras. Rvad torkinrättvingen goxom luftdrig vidkommer, he fva da företräda af flere skäl: att torkning sker utan eld, så att fröbarheten aldrig kan förloraz bor sädeng äro de ej kostssmma efter min method, cå redan var2nda logolf, foderlkdor och höskullar kunna dertill lätteligem förändras; mon med dessa väder-rior mårta vara förenade flyttbara torkplåtar, som äfren äro vidfogsde mina vädertior, för don tröskade säden då torkning skor på samma gång den hblitvit tröskad. Alla af mig kända väderrior hafva en rainäre läseplig koratruktion och fordra en skerskild byggnad, hvarigenom säden måst 2:no gånger Ayttas, som föroraskar spillning och öknsing af dagsvorken, sart ökad kostned, tvilket är förekomset genom denna min uppfinning, då samma dag säden skäres, eller fodersvixten slår, do kunna körar in och torka sodin ganska snart. Den af mig uppfunnn? axsamlaren använd99 då siden skärs på åkern, hvarigenom 3xen akiljag från halmen och blifra insimlede, aemt kan köras in gemast, endera till tröskning ellar ock till den Ayttbara torkningaplåten för it: odin säden är fullkomligt ritorr tröskes. Da stora fördelar ett sådent bergningssätt mediör, är påtagligt, och all fara af sädena fersämring genem on rägrig väderlek under bergsirgstiden är förekommen, åfvensom förluston af spilnings-procenten blitver inbospard som minat uppgår till 25 procent af grödan. Falmen kan stackag eller vid lägligt tillfälle köras in. Vid trösken af 2xen medbinnes dubbelt än då sxen är förenad med halmen. På dossa torkiwrättningar, som i år med framgång blifvit använda, hvsrpå bevis finnes hos mig att be30, och bestå utai: 1:o en ris hvaraf jag är innehsfvaro af patortet, jemte ugnar att nyttja i åfren så kallade finska eldrior, hvwigenom de ej blifva eldfarliga, och hvarmed är förenad en torkplåt; 2:0o inradning af logolf, foderlador och höskullar till lu:ttorkniagsroma utan eld, 3:o flyttbara torkinrättoingar för tröskad säd och malt; 4:o en axsamlaro att begagna under skörden; kunna få rättighet att begagua dessa uppfinningar armot erlifggeanda af 30 Rdr bko ij prexomoratior för hvarje enskild person, sen om en socken föresar sig att taga 2, 3 oller 4 pronumsraticner 2llt oitor församlingens storlek ech astalet af possessaioner, så (åa rättighet att öfver allt inom föroawlingon bogigaa dosa uppfinnirgar. Modollen kestar 5 Rdr bko, som fåe med prenumeration som tkor isom dette år, men todav förhöje prenumeration dersed till den 30 Januari 1839, frå hvilkom tid preanmorstion ytterligare förhöjes, Hos mig finnas modoiler att beras, och träffar underteckmad från kl. 1 d. mm. till 4-2 4 f. m. och från kl. 3 till 5 eo. m. ritring och beckrifnisg är kgd under pressen, Steekholm i Den 1338. EUG, v. VECESACK; Boende i buset Nr 48 på Lnndtmakaregatae. —e