Aftonbladet – 7 december 1838, sida 1

I RÄTTEGÅNGSHANDLINGAR OM YTTERSTA DOMEN I KRÅKVINKEL. (Ur Östgötha Correspondenten. ) I. Till följe af Höglof. Eongl. Justitiekanslersemhetets för mig utfärdade förordnande, att anjetälla laga åtal för en i tidningen Östgötha Cor.trespondenten N:o 7 och 8 för den 20 och 24 sist. Oktober införd artikel, Yttersta Domen i Kråkviokel (fragmenter ur ett större opusenlum); Jhvilken artikel Hofkanslersembetet ansett innehålla gäekeri med Guds ord oeh derföre vara förgriplig emot 3 f. 3 mom. Tryekfrihetsförordningen, får jag, efter ill i dag erhållen stämning å berörde tidaings utgifvare, Hr Magister 1. B. Palmer, fullgöra den talsp, mig biiflvit ålagd. För åstadkommande af den bevisning, som alltså nu tillhör mig, anser jag mig endast behöfva fästa Vällofl, Rådstugurättens och blifvande nämnds uppmärksamhet på den gycklande och sirande ton, som i allmänhet genomgår den åtalade artikeln, hvars både titel och ämne, Yitersta Domen, en sf vår kristliga kyrkas vigiigaste dogmer, författaren högst opassande lånat ur den Heliga Skrift och här framställt såsom en småstads anglögenhet; huruledes förfastaren vidare i behandlingen af detta sitt ämne, särdeles uti efterföljande meningar och ord: Nör qvarter var förlvpen, öppnade sig det stor re stjernetiltet, som var uppspändt öfver skäten. Vår Herre framträdde derur, och genamh började hela skaran af de ringare englarne, ef. ler, så till sägandes, epglspacket, att ropa: burra! — Och vår Herre ställde sig och beskådade oss; arma Kråkvinkelsbosr, en god stund. — Och när han det hade gjort, så gäspade han. Och när han det kade gjort, sade han: J ären får allihop; gån och ställen er på min högra sida. tillåtit sig flera den religiösa kärslan djerft stötande uttryck. Englapacket, ett uttryck, som troligen ännu ingen författare tilk låtit sig, uppträder kurrande, Gud sjelf foreg