KUNGSFÄRDEN. Hans Maj:t Konungens resa i morgon läre komma att ske omkring klockan 2 eftermiddagen. Hela sviten kommer att upptaga 77 hästar, hvaraf 23 för den så kallade ekonomien, det vill säga köket och sakerna med en del a hofbetjeningen, och 50 för H. M. Konunger och den åiföljande uppvaktningen. En :ådan resa som denma har något imponerande med sig, emedan den tillika sätter i rörelse snart sagdåt hela befolkningen på en sträcka af några och femtio mil i landet. Sju landskanslier arbeta i kapp, för att beordra och instruers alla dessa vederbörande på fyra och på två, af hvilkas välförhållande länets heder vid detta tillfälle beror, och lika många landshöfdingar, kanske ärnu flera, räkna på fingrarne, för att tälja Possesionater, prester och embetsmän till ledamöter i de underdåniga deputationer, för hvilkas arrangerande herr landshöfdingens bekymmer växer i samma förhållande, som sntalet af de skjutsomhyten, nattläger, supger och dejeuneer, hvilka kommit på hans partage. Fem biskopar med thy underlydande prosterier underlätta doek betydligt länsherrns omsorg för loyautgens uppsökande och framställamde. Pastor loci känner hvarje bonde i pastoratet och vet till punkt och pricka hvilken som har den bästa hästen, det prydligaste ridtyget, den försvarligaste embonpoiat och den vackraste helgdagsdrägten, med ett ord hvilken som i all måtio är den valbaraste sujetten för en deputation, vare sig till bäst eller fot, vid en grind eller i en herrgårdssalong. Omkring tjugo kronofogdar, med vid pass sextio länsmän oeh hundrafemtio till tvåhundra fjordingsmöän och extra skjutsbud, äro i full rörelse i bygderna, och föra till ett par tusen bönder Konungens Befallningsbafvandes bud att, vid svårt ovsvar tillgörande, på ort och timme, som strävg-liga in-; skärpes, infiona sig med hästar och fordon,: matsäck och foder, snyggad och munter, för att primo vänta och secundo skjutsa. Hvem?: Kungen eller sviten, kammartjenarne eller köksvagnarne? Denna vigliga fråga, den första, ! hvarmed boenden möter budet till kungsskiuts, afgöres först och främst efter bondens och haus hästars utseende, dernäst efter den större eller mindre ynnest han af fogden, länsmannen oehj fjerdingsmannen kan påräkna. I alla höndelser måste befellningen hörsammas. Far bon-! den goda hästar oeh pengar dertill, så spänner fam för dem och reser till länsmannen, för att! atverka havs tillåtelse att få lega för sig. Lyc-! kas han häri, så vänder hen sig till dem, som! äre fria, och bjuder dem 1 rd., 2 rd., i nödtell 8 rd. för milen. Har han ej råd dertill, så upptecknar han timman och stället på en! åepp och sätter denna i någon springa under! teket, ökar fodret för höstarne, att de må gam-! la krafter, hemtar ihop tåg och reparerar vagmen, på det ingen brist å denna må bringa ho-. mom i olycka. Sex till åtta timmar — fordom kunzge det gå till tjugefyra — förr än dej: kungliga vagnarne anlända, infipner sig bonden! vid skjutsstället och ordnas jemie de öfriga! skjutsande i en lång rad utefter landsvägen, mönstras, beordras, förmanas och pumreras medi H krita på hatten, på det han må finnas väl beredd, när stunden kommer. Medan man väntar, anlitas matsäcken och framför ellt flaskan, : och om det är mörkt och kallt, och skog finI nes, uppgöras stoeckeldar, kring hvilka de in. mönstrade fördrifva tiden, lyssnande då och då, om ej dånet af någon vaga höres; beledsagas! detta af ljudeliga pisksmällar, så ör det tid ait resa på sig. En vagn med sifverbroderade! kammartjenare anländer, den skjutsskyldige ro-! pas fram, fjeskar så godt han förstår vid för; spännivgen och hänger sig sluiligen på, hvar bar kan, anbefallande sin själ och sina hästar i Guds beskydd. Att det sedan går, ieke sällan