Aftonbladet – 1 december 1838, sida 2

pa och åtskilliga andra skeppsförnödenheterJ Den beviljade nedsättningen år sådan, som i Thorsdagsbladet nämndes, dock med tillägg deraf, att tullen för kettingar med länkjernets diameter öfver 177 verktum endast är I rd. 24 sk.; för kopparplit och spik 16 rdr 32 sk.; för nya segel 25 proeent af värdet, för nytt tågvirke 36 sk. lispundet och för saegelduk 6 sk. alnen. Såsom läsaren torde minnas, nämnde vi, att tullen på hampa blifvit nedfatt ttll 1 rd. skeppundet, på ankaren och kettingar af 175 verktum och derunder till 6 rdr och på ej spesifieerade slöjdevaror till fartygs utrustning, med undantag af husgerådssaker och be klädnadspersednar, 10 procent af värdet. Derjemte har tolagen blifvit, i förhållande till importtullen, nedsatt för hampa till 14, för ankare och kettingar till häften, för förhydningskoppar och spik till 13, samt för segelduk ill 34 af i allmänhet stadgadt belopp; sådana ospecificerade inventarier, som icke tillverkas inom riket eller der endast af mindre godhet kunna åstadkommas, kunna, efter anmälan hos Kommerskollegium, införas mot 5 pe. tull. Slutligen har Reg. förklarat egare till fartyg om minst 40 lister, hvilket antingen står under byggnad å stapel vid svenskt skeppsihvarf, eller hädanefter nybygges, att, sedan fartyget blifvit fullficdigt, få, uppå anmälan hos Gen. Tullstyrelsen, 25 pe2. restitution å tullumgälderna för de skeppsförnödenheter, som egaren i och för fartygets tackling och utredning från utrikes ort infört. Denna åtgärd, hvartill vi redan lyekönskat styrelsen, har väckt en angenäm sensation bland delägarne i det stora, hittills. tillbakasatta, men icke dess mindre vigtiga Svenska sjöfartsintressot, hvilket, såsom vi de sednare dagarne hört, öppet yttrat sig anse det hafva tillkommit genom den i vår förra notis omnämnde höga persons verksamma inflytande oeh nitälskan för emancipationen af Sveriges handel och sjöfart: — en nitälskan, redan förut ådagalagd genom den af samme Person i egenskap af Storamiral för flera år seden gjorda och sistl. år förnyade hemställan hos regertogen, om nedsättande af den kommitå, som fått sig uppdraget att undersöka orsakerna till Svenska flottans förfall umder de sednare åren, och att föreslå medlen till dess upphjelpande. — Det muvemang i de indusiriella åstgterna, som sålunda börjat visa sig äfven uppifrån, och hvartill den ifrågavarande författningen kan anses såsom det första mera direkta steget, måste för alla dem, som älska utvecklingen af landets naturliga näringar, åstadkomma ett hopp på lyekliga följder för nationalvälmågan, genom samma sunda åstgters tillämpning äfven i andra riktningar, och ea tillfredställelse, motsvarande längden af den tid, under hvilken det statsekonomiska förnuftet hos oss måst träda illbaka för fördomarne. Afvan denna gången lära nsinuationer på högre ort af probibitiv-intresset icke hafva saknats. Innam frågan om den au kungjorda åtgärden föredrogs i kenseljen, ära nemligen ägarne af härvarande repslagerioeitet och segelduksfabriker m. m., jemväl å in sida genom en deputation sökt företräde hos H. M. Konuogen, och der framställt sina föroppningar, att skeppsredarnes ansökning ieke nåtte beviljas. Imedlertid böra äfven desse näingsidkare vara fullt tillfredsställde deraf, att ullen på det råämne de begagaa, hampan, blifit så betydligt nedsatt; ty då tullen på utländskt igvirke ännu fortfar att vara 13 gånger högro a på hampa, och transport hit ifrån Ryssland f den sednare är vida högre, än till England, eh arbetslöneraa dessutom lägre än på andra rter, så blir det, ehvad man må invända, vå2 repslogaremanufakturers eget fel, om deiee kunna konkurrera med utlänmingen. Detamma gäller i ännu högre grad om segelduksfarikerna. Frågan om vissa handslsförmåners meddelan