Aftonbladet – 30 november 1838, sida 2

Under det vi tillförene ofta haft att berätia om sjmtomer af våldsemheter och banditsirek på det Södra Korrektionshuset å Långholmen, bar hittills allt, så vidt man vet, varit tyst och stilla på det Norra, hvarest personer af det vackra könet, till egen uppbyggelse och tidens fördrifvande, sysselsättas med nyttiga handarbeten. Äfven der tyckes det dock, som om en viss orolighetsanda och icke bloit tungans, som man förbrår könet, börjat inrita sig. För några dagar sedan lära nemligen några och 20 bland de der inneslutna qvinnorna, hvilka til en del ieke lära varit mycket finkänsligare är deras manliga vederlikar på söder, sammanrotat sig och med stakar och dylika vapen förföljt föreståndaren på stället, Hr Assessor Wahlberg, så att hans öde kanhända hade varit ovisst, om han icke elutligen lyckats undkomma och stängs in sig i ett mindre uthus. Orsaken till deras förkiltring lärer endast varit, alt de icke älska det alivar, hvarmed han hade dömt några a de sjelfsvåldigaste till s. k. latkost och cellstraffet, d. v. s, att sitta inneslutna i ensam ruin.