Aftonbladet – 30 november 1838, sida 1

ng ja OraRling OCh ireg, Andra vilja deremoti häöri jse ett tecken, att styrelsen ändiligen sjelf börjar fiona nödvändigheten af, att vidtaga några sllvarsamma åtgärder i detta hänseende. :) Det andra tvistämnet är Åueonas utrymmanr.lde, Somliga blad påstå, att detta är ett bevis på Franska kabinettets svaghet, emedan Österrike icke utrymmer de punkter, det besatt ivom s Ipåfliga området, hvaremot Journal des Debats n påstår, att Österrike verkligen drar sina trupper lur legationerna och att Frankrike således seke hade något skäl att behålla sina qvar derstädes, : II anledning häraf anmärker Morning Chronicle, Ijett ockupationen, å Frankrikes sida ej var sonat jän ett tomt skryt, beräknadt på att frambringa en dramatisk effekt och som, lingt ifrån att il motverka Österrikes inflytande i Tralien, tvärttjom just bidrog att utvidga det, ieke allenast öfI ver Iialienska halför, uten äfven öfver den PyTreneiska. Den tredje frågan, som mest sysselsätter tid. nimgarne är, huruvida den vid Tuileriernas guller förefallna händelsen var en följd af instruktioner för skildtvakten, som berättigade honom att skjata, eller om detta icke varfaliet. Mon. de Paris är nästan den enda, som yrkar det sad nare, hvaremot de flesta andra tidningar tadla den misstäaksamhet och skuggrädsla, som på detta sätt spiller menniskolif. Posten är en beskedlig, men något enfsldig yngling, vid namn Bilabre. Han är ännu arresterad. Man i vill, till hans urskuldande försäkra, det han blifvit insulterad af den ihjelskjutne. Hvem denone varit, h:r man ännu icke kunnat upptäcka, ehuru hans lik varit i tre dagar utstäldt i la Morgue. Han var väl klädd, och i hans ficka fanns ett ofuliändadt och ounderskrifvet kärleksbref. Hertigen af Fitz-James skall hafva afldit på ett af sina gods i Normandie. Tems påstår, att Franska regeringen, efier den Österrikiskas exempel, skall ärna återställs Maliheserorden i besittningen af sina rika gods. Denna handling, i fall dea kommer ait äga rum, I vore ej den ende, hvarigenom Juliregeringen trädde i restaurationens fotspår. Marskalk Clauzel har anländt till Algier och der blifvit emottagen med minga glädjebetygelser. I Houvelles Annales des Voyages berättas följande kuriösa anekdot: Uzader Konstantinchs belägring var man i Franska armeen allmäst af den tankan, att de belägrade fingo apen och ammunition från Esgland. Efter siadens eröfring blef man derföre icke litet förvånad, då man på de kartuscher, som funnos i husen, läste följande etikett: Jagik ut till 6 Fr. 50 cent. per kilogram. Kong!. kruifabriken iSt. Chamas, Marseille. i3er var således Frazsmäön, som försett Frankrikes fiender med krut! Då man sedermera kom till Tunis, erfor man der, att af de 13 fartyg, som under årets lopp anländt dit med vapen och ammunition, var ett från Livorno, ett från Trieste, ett fråa Malta och 12 från Marseille! Belgien. Representantkammaren har antagit den nedsatta kommissionens förslag till adress i anledning af throatalet. Den uttalar med mycken energi de tänkesätt, hvilka öfverallt i landet yttrat sig emot det oförändrade autagandet af de 24 artiklarna. Som denna adress i närvarande stund ärgZett vigtigt politiskt dokument, så skoa vi meddela densamma i morgon in exicnso. Konurgens svar på senatens adress i anledning af thbrontalet var helt kort. nMine Herrarik sade han, ,jag emotiager städse med nije attrycket ef senatens tänkesätt, och isyanerhet under de förhållanden, då fråg: är om landets rigtigaste intressen. Edert uppriktiga histånd nar aldrig felsts mig; jag finner i denua öfverosstimmelse och i den af nstionen migövisade illgifveubet belöningen för min oupphörliga omorg om dess lyckan Det säges, att Hr Ernst, bland alla ri barns, på det bestämdaste förklarat sig för geitets integritet och ywuärat, att han keldre ville esignera, än lemna bifall till dess stycksing. US OS OMR OR OP MV fd njSpanien. Corters andra kammare är nu mera konstiperac, och har valt till sin presideni fir Istu2 samt till vice president Ar Riva Herrera. såda dessa personer anses tillhöra det parti, om för tvenne år sedan störtades genom reolitonen i La Craria. och cam men Fall da