Aftonbladet – 27 november 1838, sida 1

våt alUDE Ala HIM Pre VU STITELSTA, hindnd händelsen bevisar imedlertid, hvilka sträng iförsigtighetsmått Juliregeriogen låtit anbefal till skydd för sin personliga säkerhet. Ett förmodligen otillförlitligt rykte uppge Hrr Humanon och Pelet (de la Lozere) sisor Hrr Salvandys och Lacave. Lsplagnes efterträ dare. . -Spanien. Cortes? session öppnades den 8 dennes med el tal från thronen af regentinnan. Det märkvär digaste som deri förekommer var, att drotinin igen med minga loford omvämnde det biståns Ihon hafi att påräknoa af sin mäktiga buudsför vandt drottningen i England serdeles till utver kande af hennes dotters erkännande af porten latt det medgafs, att de Christinska vapnen vari J mindre lyckliga, och att statsiekomsterna visad lsig allt mer och mer otillräekliga för utgifternes bestridande, samt att de utomordentliga till. i gångar de förra Cortes anvist, för betäckande laf statsbristen, ieke blifvit realiserade. I Ofranstående bekännelser vittna tillräckligt, lifall något vittnesmål derom behöfdes, om den förtviflade ställnivg, hvari den Chistinska styrelsen befianer sig. För öfrigt aflupo högtidligheterna utan någon störelse. Ministrarne hafva bibebållit sig intilldess ceremonien gått för sig, och det kommer nu an på tonen hos Cortes, huruvida de skola kunna bibehålla sig än längre. Före sessionens öppnande hade de låtit arrestera omkring 300 personer, kända för sina earlistiska tänkesätt. Om denna åtgärd möjligen bidrog till ordningens upprätthållanda vid eeremonien, lärer den likväl icke kunna betrygga konseljens ledamöter på deras platser. Munnagorri hade gjort ett försök att med 13 till 1400 man väl beväpnadt folk inrycka i Spavien, men blifvit tillbakavisad af de Christinska befälhafvarne, hvarföre han återvändt till sina förra kantoneringsqvarter i den Franska byn Sarre, för att der afvakta bättre tider. I Valencia fortfara ohyggligheterna. Den 3 dennes blefvo ånyo 55 Carlistiska fingar ihjalskjutna såsom repressalier för lika många Chrisiinska, hvilka Cabrera låtit afrätta efter eröfringen af fästet Villamalefa. General Lopexs proklamation gifver stt temligen fullständigt begrepp om sinnesstämningen hos folkmassan i Spanien. Det heter deri: Tappre nationalgardister och innevånare i Valeneia! Repressalie-juntan har i går börjat sina arbeten; enligt dess råd och folkets allmänt ytirade åstundan, ser jag mig tvungen, emot min vilja och med bjertat upptyldt af djup bedröfvelse, att låta ihjelskjuta 55 GCarlistiska fångar, som fionas i denna stad, såsom rättvis vedergällning för lika många af våra kamraters död, hvilka tappert försvarat fistet Villtmalefa, derefter gifvit sig åt den vilda Cabrera, och sålunda ställt sig under lagarnes beskydd, men icke destomindre blifvit uppoff.ade på denna tigers befall ing. Dessa olyckliga pawioters skuggor skola i dag förso nas, och även hädanefter skall detta med blod aärda odjur ieke ostreffadt få utgjuta våra bröders blod. Det förderfliga moderationssys:em, vi hittills följt, måste upphöra. Turo: nens och frihetens fiender skola darra rär de erfara, att H. Maj:ts regering iterfått he!a sin energi och för alltid bortlagt denna välvi!j:, som hittills framställt oss endast såsom missledde Spaniorer. Om desvoten tror sig kunna ugderkufva oss genom blod, så måste hans planeri äfven utplånas med blod, och med blod skola vi befästa Isabellas konstitutionella ihron och fri-Å. beten. Valencia den 2 Nov. (underteeknadt) Lopez Detta är då det slags energi, dev nögsinta spanska nationen vill utveckla, och der: ia blodiga vedergåallving är den Christliga kär ek och fördragsamhet, som det par cxellen 2 rättrogua Spanska folket lärt ar sina sjilasörarc! Jourral des Debats srmärker med rätter, tt intat slot blir på dessa skändligheter, omlq nan icke åtminstone söker ordua morden genom li nrättandet af ea eentral-repressaliejuota fö ft ela Spanien. Dst skal! eljest ovpphörligt ioreffa att, till vedergällniog för 59 af Cabrersfr öröfvade mordgerningar, lika många offer slav14 28 i Valencia, i Murcia, i Sarragossa och på al-1v a andra ställen, der några Qarlictiska fånga p onas alt tillgå. a Belgien. Canatan har till Drasidant valt Roran Sahlaor PÅ FAR