Aftonbladet – 26 november 1838, sida 1

föreningarne i London och flera andra städe hafva förenat sig om en adress till Irländsk folket, för att påkalla dess understöd för de så kallade vfolkets kartan, och denna adres framlägger så klart orsskerna till den för mas san olyckliga samhällsställningen i England, a! vi tro den förtjena läsarens uppmärksamhet Adressen är af följande lydelse: ,Bröder i den politiska träldomen! De dju på vatten, som åtskilja våra kuster, och egennyt tans och skenheligbetens äsnu djupare ränker ledda genom tusentals kanaler, hafva väckt öm sesidiga fördomar oss emellan. Denna förderf liga sianesstämning har sorgfälligt blifvit när genom de privilegierades i båda länderna interes sea. Men har uppmanat oss att hålla eder land i fattigdom och undergifvenhet; man ha gifvit eder det rådet, att ålägga edra önsknin gar för vår fribet tystnad. Okuonighet och för domar voro alltid despotismens mäktigaste bundsförvandter, det veta våra beherrskare väl. En het och bildning äro de tvillingsystrar, som skola förstöra despotismen. Af bildningen bero! eder frihet, och af fribeten allas vår lyeka. 4 Privilegierade lagstiftare, anmgelignare om sin: enskilta interessen äm hela samhällets lyeka, bafva genom sina felaktiga lagar, sina förderfliga krig, de skatter och monopoler, till hvilks de voro upphof, bragt stor fattigdom öfver folket. 2) Fattigdom föder råhet och våld. De kapitaler, som hade bordt vara egnade åt produktionen, blefvo använda att besolda krigare och polis-agenter, att underhålla färgelser och andra straffanstalter, dem man hade bordt görs öfverflödiga. 3) Om våld och osäkerhet råda i ett land oeh derjemte bedrägeri, monopolei och rättslöshet, så draga sig kapitalerna derifrån, emedan de sakna säkerbet. Den rike skulle ieke der lefva i trygghet, derföre söker han sin boning i främmande land. 4) Brist på industriell verksamhet, hvilken skulle komma aft rikedomen och kapitalerne, mödgar invånarne att inskränka sig till åkerbruk. Fäflan har stegrat arrendeafgifterna af jord öfver all möjlighet att utgöra dem. Dertill kommer att tiendetagarnes och fogdarnes rofgirighet förlamat fliten, osh hindrat de förbättringar, hvilka ägarne och odlarne annars skulle hafva åstadkommit. 5) Då folket på detta sätt blifvit bragt derhän, att det måste föda sig af grofva naringsmedel, då det knappt äger det nödvändigaste, bor) och kläder sig sämst bland alla folk i Europa, visar sig ingen tendens till dessa handelsoch industrigrenar, som skapa ech upprätthålla en aktningsvärd medelklass, blott med undantag af några exporthandel bedrifvande städer. 6) Den linga kedja af orättrådigheter och misshandlingar, för hvilka cdser åkerbrukande befolkning varit utsatt, bar frambragt denna fattigdom, detta elärde, som hotar äfven den högre klassens välstånd, och snart skall et gemensamt förderf omfatta alla; ty i samina! mån som antalet af jordbrukare tilltager, kasta de sig in i städerna, och då deras bjelpkällor äro ganska inskränkta, bringa de de andra klasserna ned till samma förderf, hvari de sjelfva befinna sig. 7) Man har ställt partier, trosbekännelser oeh män emot hvarandra, mindre för det de af öfvertygelse hyllade motsatta åsigter, än för det korrumperade lagstiftares förderfliga råd och farliga inflytande derigenom fann ingång, och deras egennyttiga herravälde befästades genom söndrivgar bland folket. Föreven derför: edra bemödanden med våra, så att folkets karta måtte blifva landets lag. Vi tro att är en rättvis åtgärd, och nödvändig för att försäk a landet om en jemn, billig lagstiftning. Alltför länge hafva vi sysselsatt oss med halfva åtgärder och barnsliga förehafranden. Millioner af våra medmenniskor försjunka i fattigdom och gå under i brott, under det en dåraktig filosofi, som alltför litet bekymrar sig om det närvarande, vaggar de kommande slögteva i djup sömn. Men medborgare! om vi ock begära understöd af eder, så förtvifla vi dock icke em s-gern, ifven ifall J vägren det. Vår sak är god, enedan den är rättvis. Ja telrikare våra fienler äro, desto större skall vårt antal blifva. Vår national petition må med förakt blifva afrisad; vår andra petitioa skall blifva ännu frukansvärdare. Vär tredje petition skall blifva uulerteeknad af majoriteten af folket, både tillantalet eh bildningen, och dess beslut att erhålla rättvisa a FACK I 1 07 STfoeP o :ooH MM — oo I