Aftonbladet – 24 november 1838, sida 5

BLANDADE ÄMNEN. Nyligen upptäckta Mexikanska Mumier. I grannskspet af Durango, hufvudstad i en iaf de Mexikanska staterna, bar man nyligenii Jen vidsträckt grotta upptiekt mer än tusen muI mier. Om detta vigtiga arkeologiska fynd heter det i ett bref från don Jose Ramerez till don Carlos Maria Bustamente, infördt i Mexi) kanska tidningen Cosmopolita, för den 4 Juli jdotta år: Föroämsta skilnaden mellan dessa mumier och de Egyptiska är, att de sedusre ligga utsträckta, hvaremot de Mexikanskä äro sittande. Vi hafva samlat styeken af väfnader, snörem, Jhalsband, vapen och prydnader af åtskilliga Islag, hvaribland en krökt dolk med skulpteradt fäste, flera radband, beståenda af färgade korn, lomvexlande med ben, polerade och glänsande som elfenben, tyger af en elastisk väfnad, som låta betydligt uttänja sig, sandaler lika dem Indianerne ännu tillverka; slutligen en mängd ben af huggormar, hvilka mar troligen burit som amuletter. Alla dessa saker hafva en ganska märkbar liklukt. Om det ämne, hvaraf dessa tyger bestå, är man ännu ieke rätt ense; man förmodar likväl, att de äro förfärdigade af den växt, som man här kallar chuguilla. Arbetet är af en fullkomlighet, som man nu för tiden ej kan uppuå utan biträde af mekaniska verktyg. Hvad roll spelade väl på den Mexikanska jorden det folk, som ligger begrafvet i dessa grottor? Tillhörde väl dessa krigare den nation af inkräktare, som i långt aflägsna tider kom från Norden, eller den besegrade, eller slutligen någon enskild folkstam? Dessa frågor kunna ej afgöras efter en kort och ytlig uns dersökning. Men bland eit så stort antal mumier skola vi troligen längre fram finna husgerådssaker, käril, gudabilder, kanhända till och med målningar eller hieroglyfer, som kunna upplysa oss om deras ursprung; vi veta icke eller, om deras bibehållande är följden af någon balsamering eller någon grottans egenhet, hvilken man träffat af likadan art på flera siällen af jorden. En balsameriog skulle antyda ett i eivilisation lingt framskridet folk; men den omgifvande trakten erbjuder intet spår af något sådant, ingen ruin, som man kan tillskrifva en rik och mäktig nation., ,Jag fimner i vår historia om Mexiko, att flera folkstammar, såsom Chichimecas, Mixtecas och Zapotecas plägade balsamera sina lik och nedsätta dem i grottor. En omständighet, som förvånar mig, är att bland prydnaderna på halsbanden finnas flera stycken af perlemosnäckor, hvilka djur träffas vid stränderna af Stilla Hafvet. Häraf skulle man känna sig böjd att ro, att det folk, hvars ursprung vi efierforska, kommit till dessa trakter ifrån Zieatecxs område.n nJag tviflar ej, det min regering skyndar att atnämna en kommission af män, bekanta med våra nationella antiqviteter, som får sig uppdraget att på stillet undersöka dessa intressanta i(emnvingar, hvilkas käsnedom måste sprida ett väsendtligt ljus öfver Mexikos äldre historia