gersingsbaiken, dömd att mista lifret genom hal huggning ech stegles. Lars farsson, Avilkom Häradsrätten ansåg! haf hulpit till gerningen, aå att don deigexom skedd dömdes, jemiikt 61 kap. 1 och 24 kap. 46, mis eraingsbalken, jermförde med 14 ksp. 1 f. samr alk, ett mista lifvet genom halshuggning oc stoglas, Ejarstin Jensdotter kunde enligt 17 kap. 36 rättegingsbalken icke, i fråga om blodskambrott fällas åt saken, men dömdes i följd af 61 kap. 2 oc 3 6 6. missgerningsbalken, samt med hänsigt ti brottets i 414 kap. . berörde balk stadgade be skaffsnhet, att för sin delaktighet i gerningen strat fas mod 20 dagars fängalse vid vattem och bröd. Margaretha Persdatter dömdes, jemlikt 61 kap. ech 3 . mistgerningsbalken ssmt med afssend på brottets i 14 bep. 4 f. berörde belk stadgad beskafforhot, att för sin delsktighet straffas med 2 dygns föxgelse vid vatten ech bröd. Cecilia Eriksdotter dömdes, för det hon icke up pesberat utan tvärtom hulpit att aöjs. brotist, at med stöd sf 61 kap. 2 och 3 . 6. missgerningsbal ker, för sir berörde delaktighet, atreffas med 20 då gårs fängelse vid vatten och bröd. Brita Jexsdotter fällges, med stöd af 61 kap, 3 ( missgerningsbalkem, att för sin ådagalagde streffvär da liknöjdbot för upptäckandet af ett sannolikt brett böta 25 Daler silfve:rmynt med 8 Rdr 16 skB:ko eller vid briatande tillgång undergå 8 dagars fängel se vid vitton och bräd. Detts utslag underställdes Kongl. Svea HofRätt pröfning, der det afgjordes på Hr HefRättsRåd: ech Ridd. Lascias division, på hvilken Hr HefRätts. Rådet och Ridd. Rosbeck är ordförande, samt H: HofRätts-Rådet Hedblad, Hrr Assossorerne Ligor heim, Åkerman och Alexandersson jemte Hr Märads. höfdingen Beron Stjarastedt, såsom adjungerada lo. damöter, Desse herrar vero ala exso em besluto: röcande Matts Persson, hviltem, såsom lingligen förvunnen att hafva försåtligen dräpit sin breder, i förnågo af 12 ksp. 16 och 14 kap 16 missgerningsbealkorn, dömdes att mista lifvet genom halshuggning ech varda steglad; samt likaledes angående Meörgaro tha Persdotter och Brita Jensdettar, hvarutinnan Hiradsrättens utslag ef Kongl. HofRätten fastatälldes, äfvensom angående Kjerstin Jonsdetter, i hvad milet rörge ansvar för begångom bledskam, hvarifrån hon äfren af Kengl. Hoffätten frikärdes. I fråga om boslutet rörande Lars Larsson, Kjersn Jansdotter och Cecilia Eriksdotter, uppstod deremot) skiljaktighet. Pluralitetems beslut innehöll: Angåonde Lers Lseresor, att han, såsom lagligen förvunnen att kafva, med kärnedem om det tillämnade mordet å Hans Perssor, till dess utförande låmt vipen och pfifvit råd, skulle för sin delaktishet, enl. 61 kap. i . och 24 kap. 4 . missgorningsbalkex, varda halshuggen. Angående Kjerstin Jomsdotter, att ehuwu hon, gesem meddolander af manxen Matts Perssom, om läne tid haft konskap om haus stämplingar emet hreens lif ech erhållit särskild underrättelse ej mindre om anslegets tillämmade utföramde ech misslyckande vid ofvanförmilte tillfälle vid kyndelsmässotiden nästlidet år, än äfven der 5 sistlidne December, om mannens beslut att snsrt under då pågående kolningen skjuta brodren, Sertill vapen redan varit anskatfadt, och det osktadt töretegat hvad hon sålunda förut baft sig beksnt och icke med någon åtgärd sök: att förhisdra verkställigheten af brettet, samt jamväl eter dess follbordande underlåtit lomna de uppJysnicgar, som till samnigpens uppgagande kunnat för anleda; så finn pluraliteten vid batraktanZo oj blett af henmnos förkållande till Watts Persson, såsom hens hustru, utan åfrer deraf, ott Kjerstin ruligt hennes af mannen vitsordade uppgift, aldrig med gillaxde eller uppmuntran understödt berlutet om merdet å Hens Persen, utan de:emot städse med enträgenhet afrådt manneu från fullföljarde af hans brettsliga afsigt, Kjarstins uraktlåtenhet att yppa hvrd mannen förtrott henno om Hens Porsons afdagatzgande icke karna till ådömmande af ansvar för henne förasleda. Alltså tfunne HofRätten med ändring af HäradsRät tens utslag i demna del, det Kjerstin Jonsdotter icke kunde till ansvsr i detta mål dömas. Avgående Cecilia Eriksdotter, vore väl upplyst, att hon redan år 1836 af sin man erhållit ugderrättelse, det Matts Persen traktade efter bredren Hans Persoxs lif, samt sedermera jemväl af mannen undfått förtreends, ej mindre om förleppet af det första misslyckade mordanslaget, än angående verkliga förhållandet medftlans Persons inträffade dod, men jikväl hvarken uppenbarat detta elle hvad Cecilia Eriksdotter annerledes, i afseende å Hans Persons dödssätt erferit. Men, då Cecilia Eriksdotter som enträget alfrådt sin man från daltagande i gerningen kundo anses hafva ägt giltig anledsing tförmeda, det Matts Pohrssons hot emot bredrens lif ej kommo stt till handling äfvorgt, samt i öfrigt yppandet, efter brettets verkställande, af de omständigheter, hvilka Cacilia Eriksdotter hatt sig Aserom bekanta, skulle hafva irneatt:t angifvelse emet manner, ech till åtal emot hanem fö;amledt, ansågo Kougl. Hofrätten ej eller att för Ciocilie Eriksdotters ofvan anmärkte förfsrande rågot snevar borde äga rum. Ifrån detta beslut vero skiljaktige: Hr A1sossor, Alexanderson och Hr Holräittsrådet ech riddsran Rosbeck, hvilka dömde Lars Larsson, likmätigt 61 Kap. 1 f. missgorningsbalken, jomfördt med 14 kap: 4 . samma balk, stt mista lif sitt och va-da halshuggen samt steglad. Angående Kjerstin Jonsdetter och Cosilia Eriksdotter yttras Hr Hofrättsrådet och riddaren Rosbeck: vatt ehuru Kjerstin Jorsdotter, enligt hvad ransakpingehar dlingarne upplyste, vid alla tiliällon, då uharnrnaa onam JNUette Dm hanne AA UR a