Aftonbladet – 21 november 1838, sida 2

Article Image
ne, som halva säarilvil IOT DILCISeHUC IN JENWEdenn, hafva anseu det tillräckligt att skaffa sin man fram till ori och ställe riktigt, likt de öfriga packorna,, såsom den turkiska kuriren uttryekte sig om Campbell, sedan han fört honom från Aleppo till Bagdad. Men om den undervisning och det intellektuella nöje, en resande kan hemta under genomfarandet af vårt på minnen och märkvärdigheter rika fäderneslandet, hafva de ieke bekymrat sig, utan för dem har han gerna kuanat resa till Rom och återkomma, sådan han var förut. De hafva i detta afseende hänvisat honom till de egentliga geografierna, af hvilka de mindre likväl innehålla ofullständigt, af hvad en resande vill vete, och den enda större vi hafva, Tuneld, så väl i siit gamla som sitt nya skick, är för fullständig för en resande, som ej gerna vill befatta sig med att i gästgifvarestugor och ångfartygssalonger sitta och studera och blädra, utan straxt i en handbok vill hafva till haads, hvad han behöfver. På intetdera hillet är således sörjdt för en resandes billiga fordringar. Vi vilja se, om Förf. sörjt för dessa. En del af det geografiska studium, eller den fysiska och mathematiska geografien, har i sednare tider fått den förtjenta vigt, den ej förut ägde, då man blott bekymrade sig om konungariken, städer o. m. d. Förf. har insett detta och lemnat de upplysningar, en resande i allmiänhet kan begära, i afseende på hela Sveriges så väl, som de serskilda provinsernas, geologiska beskaffenhet och deras yttre formation. Han har således noggrannt upptagit de skatter af malmer och minerslier, hvarje provins bär i sitt sköte och dess ytas beskaffenhet, med bergsträckor och slätter, floder och sjöar m. m., samt dess större och mindre fruktbarhet, så klart oeh redigt framställd, som det möjligtvis genom ord ske kan. Detta åtföljes dels af intressanta anmäkningar, öfver det sätt, hvarpå dessa af naturen gifoa förmåner begagnar, dels anvisningar till de ställen, der den mesta naturens skönhet utvecklar sig och dess största märkvärdigheter finnas. I afseende på städerna, har Förf. i synnerbet med förkärlek fästat sig vid det historiskt märkvärdiga, utan att något hnfvudsakligt af nyare tiders inrättrivgar är förbigånget, hvarvid ban iakitagit en förståndig medelväg raellan anförandet af alla de specialiteter, som tillhöra en utförligare geografi : det ofullständiga, kompendierna tillhörande registret. — Det hufvudsakligen märkvärdiga 2 provinsernas särskildta bruk, herregårdar, grufvor m. m. är nfördt. Att dessa blivit uppgifna i alfabetisk ordning, i stället för den sivängt geografiska, efter väderstrek och lokal, skall måhävda gillas af mågon läsare; men för vår del anse vi denna beqvämlighet för den resande, som i hast önskar finna rätt på ställat, Grundligare resande, som önska fästa i minnet en liflig bild af trakternas konfiguration, lära dessatom, vid begagnandet af denna bok, ej underlåta, att betjena sig af chartor. Resrutorra äro uppgjorda efter den prineip, att i inledningen vägarna från fyra hufvudpunkter: Stoekbolie, Götheborg, Ystad och Helsingborg till rikets förnämsta punkter äro utsedda, hvarefter sedermera för hvarje provins förekomma vägarna inom landskapet. Så mycket vi kunna döma, har Förf. fullföljt den pian, hvars konturer vi här uppgifvit, med skisklighet och noggrannhet. En och annan iaadvertens, t. ex. att Mälaren är omgifven afl Södermaniand oeh Nerike, med glömska af Upland, att Ofvansjö ligger i S. Helsingland (på ett annat stälie är det riktigt hänfördt till Gestrikland), kan cj komma i fråga, och en och annan önskan, såsom 2anförandet ai pasioraterna Lappland, hvilka i detta Sveriges Caeada svara not hela provinser, kan lätt uppfyllas vid en :y upplaga. Öfverhufvud anse vi denna bok ej biott tjenlig till sitt uppgilna ändamål, utan s äfven såsom geografisk läsning för vettgiriga ji personer, som, enligt Felding, vilja resa på c E r in kammare, och antingen afskräckas genom ie geografiska sammandragens torrhet och ofulltändighet, eller ej hafva tid och lust ait sys-!a elsätta sig med utförligare studier i denna ve-ja exskapsgren. SAVKOEDPROIT 17 OR ROMER TRA CT TERES ON ET ERE I

21 november 1838, sida 2

Thumbnail