STOCKHOLM dd. 20 November GEIJER OCH MINISTER-STYRELSE. Andra Artikeln. Det är på två vägar, som de folk, hvilk styras af monarker, sökt kontrollera dessas makt -I utöfning och betrygga sina rättigheter: på viss ställen har man förbisett allt annat än siffra Irevision af anslagna medel, juridiskt ansvar fö I enstaka öfverträdelser af lag och af de beslut som folket genom sina ombud fattat; men fö öfrigt har man med en vidskeplig vördnad skyggat för all annan kontroll å den nallenav styrande viljans uppenbarelser, lemnat dess allmän. Ina system och politik oantastade, Sålunda ha man ofta nödgats lita en i allo antinationel oet orimlig politik fortgå utan motstånd, under dei man försökt med yttersta stränghet taga vara på hvarje skilling af statsanslagen. Men icke nog med att allt i den vetkliga politiska styrelsen kunnat ohejdadt gå på det befängdaste vis; äfven sjelfva de arithmetiske och juridiska kontrollerne hafva blifvit kraftlösa, enär formerne ieke hindrat den allena styrande viljan att med sin oansvarighets-gloria öfverskygga missbruken. Exempel saknas ieke på uppträden, gom hos den verkligen frisinnade och tänkande måste väcka medömkan med den kortsynthet, hvilken tror sig på dylika vädar kunna grunda någon, sann folkfrihet. Såsom Margaretha sade: sförvaren J mina bref, jag skall nog förvara edra slottn, så säger äfven en dylik wallenav viljande (eller gunstlingar i dess namn): revideren J och gören anmärkningar till tusental! J2g begagnar formerna, som tillåta mig att eludera alla edra efterräkringar, Stundom har händt, att ett folk, ändtligen uppledset vid de eviga elusionerna, tagit makten direkte i egaa händer och ieke nöjt sig med att efteråt granska och klandra regeringsåtgärdern2, utan genom gina ombud antingen ändrat dem eller rent af omedelbart beslutit deruti. Så gjorde det s. k. långa parlamentet i England under Carl I:s sista år; så gjorde Sveriges ständer under slutet af frihetstiden. Detta var verklig republik och slöts på förra stället genom dess formella proklamerånde, på det sednare genom en reaktion, hvarigenom äfven kontrollerne försvunno. En republik, ehuru under sken af monarki, hörer imedlertid ieke till vårt förevarande ämne, och vi öfvergå till den andra formen för folkviljans inverkaan på den monarkiska styrelsen. I stället för att föreskrifva och efterräkna enstaka åtgärder, funno Engelsmännen (sedan de, efter skakande revolutioner, ändtligen som IR