Aftonbladet – 16 november 1838, sida 1

8itill den 24 December, till mycken ledsnad 4 de trafikerande, som väntat en nedsättning jsockertullen, och hållit före, att regeringen ga Iska väl kunnat vidtaga denna åtgärd helt enk tigenom en ordonnars, utan kamrarnas rådfr Bi gande. ) Ett obestyrkt rykte förmäler, att Abd-c s Kader skall vara död. England. Med sednaste paketbåten från NewYork h en lång proklamation af iord Durham ankon mit, hvari han offieielt underrättar invånarne fttiska Nordamerika om sitt beslut att ne; lägga styrelsen öfver dessa kolonier. ,Min istrarnes tyita bifellv till indemnity-billen a , Igifves såsom orsak till detta steg. De Can -Idensiske tidningarnes uppgifter om tiden oc sittet för lordens hemresa till England varier Ett Montrealblad söger, att han d. 20 Ok Iskulle passera Montreal, på vägen till New York, der ett linieskepp låg i beredskap a emottaga honom; en Quebec-tidning deremc uppgifver, att han skulle göra ett besök Washington och d. 1 Nov. inskepp, sig p fregatten Ineonstant till England. Amiralitetet ämnar, efter öfverenskommels med Turkiska :regeringen, ofördröjligen skick ett ansenligt antsl Engelske sjöofficerare ti Konstantinopel, för att öfvertaga befälet på d Turkiska krigsskeppen; så försäkrar åtminston Torybladet tAe Standard. Ba annan Tory tidning, Morning Post, berättar, att depesche från lord Ponsonby, daterade Konstantinope d. 13 i förra minaden, skola ankommit ocl innehålla: att en ansenlig Rysk flotta hvarj ögonblick väntades dit, samt att lorden giftvi den Engelska flottan vid Vurla befallning hill: sig beredd att passera Dardanellerne. Ryska oc Engelska flottorna skulle således kunna sammanträffa utanför Konstantinopel. Det ministeriella bladet Courier bekräftar väl, att depescher af förutnämnde datum ankommit frå Konstantinopel, men säger sig icke känna, at de innehållit aå oroande underrättalser. Bland de notabiliteter, som besökt prin: Louis Napoleon sedan hans ankomst till London, är äfven prinsen af Capua. Denna artighet af ena Bourbon emot en Napoleonid har väckt mycket uppseende, och skall äfven hafva öfverraskat föremålet för densamma. Olyckshändelse af ett ras. Uti Nortbwieh i Englaad inträffade den 28 Oktober ett ras uti en saltgrufva, som tillhörde en Hr Ashton. Grufvan va redar arbetad till ett ansenligt djup med flera schackt och orter, som det kallas, men det hade ej blifvit rätt eftersodt, att tillräckliga stöd blifvit lern:do stt opphära hvalfven. Nagra af banden eller pelarno gåfvo derföre vikavochbela dez delen ofvanpå grufvan, hvarest husen för ångmechinen och uppfordringssnelet stodo, störtade — cochibegrofvos i afgrunden tillika med flere menniskor. Få detta sätt hade 7 omkommit, som mrn vissto, men huru många som blifvit ihjelslagne af folket mnore i grufvan, som gingo halt trygga vid sitt arbets, var ännu ej bokert, innan men hunnit bana sig väg till dem genom det nedfallna raset, Spanien. Regeringen tyckes nu mera vara sinnad att hel och hållet kasta sig i general Narvaezs armar. ieke så mycket för hans militära förjenster, som icke snarare för hans öfvergång ill juste-milieu. Han har sålunda fått sig pppdraget att bilda en reservkorps af 40,000 man, hvaribland 2,000 kavallerister, och han skall förses med vidsträckta fullmakier, för att oesegra de svårigheter, som kunna sätta emot denva armes organisation. Bland kl skall han få anlägga en militärakademi, för att. skaffa benne ofåcerare, och skattkamrarna i pro-; rinserna Andalusien, Mancha, Toledo, Albacete: ch Murciecn anbefallas att ställa nödiga medelj ill hans disposition. En tidning bar till ochi ned icke dragit i betänkande att kalla honom i n blifvande diktator, och de oroliga uppträ-! lena i Valencia (se nedanföre) torde komma at: jena till förevändning att förklara hufvudstaden belägringstillstånd, samt att sålunda göra mili al ärbefalha fvaren derstädes till stadeas, och tilli na del, landets behberrskare. Till en början ar man nöjt sig med ett dekret, som hoftid-j ingen för den 27 Oktober innehåller, och hvarij let heter, att drottuingen, som funnit, att henes höga dotters fiender, hvilka konspirera moti hronen, voro oåtkomliga för lagarna, sett sigi vungen att vidtaga utomordeniliga åtgärder, vilka begå i följande: A1:o Ålla sådana mäns gig I