Aftonbladet – 15 november 1838, sida 4

Ädla och Välgörande Nienniskovänner! Uti 33 år har jag suppbörligt arbetat såsom Lindtmätare i Nerrbot eng Län. De 42 sista åran deraf, åå jag wenstrjort, i oesenskap af Afvirrings Lendtmätare, hsr jag, til det mesta, haft mina arbetsstationer uti obebyggda skogsmerker, cerintet hus eller skygd emot köld och oväder funnits. Standom illdeles igenomblöt 2f regn, samt sturdom varm och svettig, har jag förty måst, uti September, Oktober och Novamber mårader, taga mitt nattqvarter under bar himmel. Att på sådont sätt stravssra skulla om vilkorligen förstöra helsan för en äld:e man. Jag har nemiiger. för öfver 2 -2 år sedan insjaknat i en utaf stark förkyloing förorsskad krampsjukdom som genist gjorda mig sängliggande, och ännu utan förhoppning håller mig fast vid särgon. Således urståndsett ätt sköt: min tjenst, var jag trangen att begära afsked; och hoppades jag att då kunna för mig och min far-ijs värgring erhålla antingen någon pen:ion ellsr årlig Nådegåfvi, helst träget arbate i rjenaten vållat min sjukdom; mon igtetdera har blifvit mig beviljzdt, uta har man lemnat den idoge och ritiske tjenaren hjeplös i en å!dar af 5E 3 4 år. Jag är iöd.? fattig skeppstimmermans sön, och ej ygt det mineta ar. Den ringa inkersat, jig såsom Landtmätsre heft, hsz föga räckt tll att iörsörja huera och bern; En mig år 1814 öfvorgången eldsvåds, som färstördo min gård och mitt lösörebog, vällide, attjeg som ej åsde sätt rl! brawdstod, nöd-. gades, för att ånyo sk-fr mig tik öfver hufvud och oundgänglig lösegendom, sätta mig i skuld. Räntar derå har tärt en st. del af mir ringa till uppehälle behöfliga inkomst, c det var förtv ej undecligt, att jag, då mitt sjukdosstilltånd innfde, Sefann mi nti fattig beligenbet, Mos vose mina ttgån:adå knappas, huru skola de nu vara, då jag deraf med em sjuklig huctru och :av:, mås: utan ixkomster iifnäme mig uti 2 3-4 år. samt dessutom påktostza medikamenter och likarevårö? De äro alldeles medtagna Ja! jeg seknar det :ldra nödvändigaste, ech jag ser mig blettställd för det aldra störata elärde, om ej hjelp mellsekomser. Men hvarest skall hjeloen tagu? Från statemida, der dem bort kunsa pöräknaa; är den iete stt förvänta Anheäriga oger jeg ej hellew som kunna hjelpa csig. Och till allmänna välgörenheten är förty enda tillflykten. Det är för mig e lyeklize ex tuxg sten So bördar, att rödges ke igdenxa utväg, på en tid då allmänheters frikostig Ifrån så minge ardra håll ålitas, men nöden har i gen lag, och den ir:mgång. som andre nödrop rönt; gor mig hopp, att ä:ven smin klagam kell finva väg till, för oskyldigt lidande likars nöd ömmande menviskovinners hjertar. Dem anroparjag förty i stöp str ödmjukhet om hjelp i mitt elände, som vitro das at närlagde beryg. Och cå jig, utin eget för vållirde, sf nit att uppfylla, mina pligter blifvit ett I rof för lidandet, är jag öfvertygsd, att bättra lottade medmenniskors öron icke skol: vara döfva för detta nödexs rop. Dex minsta skärf bidrager att lindra min nöd Den emottagee derföre med störst; tacksamhet, då den öfversändes sntisgen till mig eller Hr E J. Lins deterg i Kengl. Posthuset, 1 tr upp, hvilken jag am modet, att benäget emottaga och mig tillsända hvad mig ädelmodigt gifves. Och akall alit uti denna tid ning behörigen redovisas, Piteå den 5 Nov, 1838. JOHAN FERG5AHL; Kommi:aons Lindtmitsres ftt Br Kormmi.sicpaLland:mätsren Johan Bergdahl; nraf. utdsr tjspate tölnivgen ig ådregem sjukdom; ve rit söpgligaande öfver två och ett halft 3r; att sama siukdom Zxnu. oten hopp om förbättring, fortfars stt all Hr Korsmissio-:Landtmätsrers egendom, redan förr än hen leddes på sjuksängen, blifvit utmätt för domfäste skulder, att han, som, seden sjukdomstills ståxdet irtriffide, icke kunvwat något förtjena, icke kunnat uppehälls sig och familj snnorlunds, än mes delst skuldsättning och andras bidrag, och ett hen såx iedes för det närvsranda befinnes i en så usel och beklaga: svärd belägenhet, att den påktllar hvarja meds menniskas medörskan och hjelp, botyges. Piteå den 30 Oktokter 1838. J. SANDMAN. CARL LJESTADSIUS. Exped. aogde. KronolLänsman. (Sipil!) (Sigill.s iv dem sjuka m:nnoan har ytteriigare influtit 4 Rdr 32 sk. bkio., med ieskrift: Eärföljande LA ua fs Ma ARN