Aftonbladet – 14 november 1838, sida 3

. I bruk till upplysning af Moorgate street i Londen, i j Denna nya lysningamethod skall nomligon besti dori,j att sjelfva lamp:n genom sin konstruktion på ett eI get sätt insläppor en ström af atmosferisk luft, hvilIken kombinsras med flyktiga oljor, som nyttjas till: brännmsterial och dem man hittills: oj kuanat använIda. Dessa lampor skola vare mera lysande än kol. g:sen, aldrig farliga för explosion, brärnmaterialat J vida mindra kostsamt och hvarje hus eler äfven ett ,Irum skall kunna hafva sin egen lila apparat, hvartill I hvarken behöfves gasometer, urdsrjordiska rör eller r något dylikt. , Men det är icke endast ofvanstående up,fiuJning, som tyckes hota de stora gasanlägtningarInge med undergång. Ett annat ännu låggt märkligare förslag har blifvit gjordt i Frankrike, till -Je!t lysningsämne i kolgasens ställe. För att göIra detta tydligt, bör det nämvas, att en EnTgelsk marinlöjtnant, vid namn Drummond, uppItäekt, act när mar på en låga af sprit insläpÅper en stråle af syrgas, och på ett visst ställe i lågor fäster på en platinaspets ett litet stycke osläckt kalk, så utbreder den i ögonblieket ett hländande ljvs. En Hr Gaudin i Frankrike har nu ifrån denna uppfioning ledt sig tll en anran. Han beräknade först, att med en lika stor synlig yta lyste det Drummondska ljuset 1300 gånger starkare än en vanlig gaslåga, men det oaktadt förbleknade det för solstrålarna. Hr Gaudin modifierade den efter det Drummondska ljuset, och betjente sig af en gas af syre och ather; han omgaf en liten kula af kalk, som var upphängd i en platinatråd, med en gasstråle, och genast! såg man på kalkkulans plats en stjerna lysa med en obegriplig klarhet, sem på ett förvånande sätt upplyste ett rum af 40 almars längd. Likväl öfverträffades denna verken ännu långt mera af ett sednare af Hr Gaudin uppfunnet såkalladt sideralljus, som frambringas dermed, att syrgasen ledes genom en stråle af brinnande terpentinspiritus. — I stället för den lysande punkten erhöll ham derigenem en bred och hög låga, af en glans, sen endast kan jemföras med solljusets. Det är omöjligt, att ett enda ögonbliek fästa ögat på detta ljus; den varma det utvecklar är derjemte ganska stark. Denna låga är blott ett par centimeter eller ej fullt en tum hög, men det säges, att man utan öfverdrift kan antaga dess effekt lika med lågan af 100 venliga gaslågor, som nyttjas i gatlyktorna, eller af 1000 vaxljus, och den är fullkomligt hvit. Dess klarhet ådagalades deraf, att den, vid ett försök i en trädgård, icke det ringaste förändrade för ögat de finaste färgnyanser på blommorca i trädgården, utan dessa sgates alideles likadana som om dagen. Detta Tysningsämne bar nu Hr Gaudin föreslagit att auvinda, enlist en plan, som är så kolossal, att man nästan häpnar vid tankan på dess möjlighet. Han föreslår nemligen, att vid I Pont Neuf, sem ligger i midten af Paris, uppbygga ettfyrtorn af femhundrade fots höjd, och Jatt öfverst på detta torn aubringa ett sideralljus af ifrån 100,000 till en million gaslågors kraft, allt eftersom väderleken är klar eller mulen. Denna enda låga skulle vara tillräcklig för hela Paris; kajerne vid Seinen skulle blifva så lupplysta som på ljusa dagen, och en morgon-i rodnad vara spridd öfver hela staden, så att man hvar som helst kunde någorlunda lätt läsa dervid; och detta ljus skulle icke kosta mer än de .:800,000 franes, som den nuvarande jemförelsevis i dåliga lysningern medtager. — Om detta projekt ieke kommer att utföras, så är det åtminstoms em djerf och poetisk tanka, att solen på IPont neuf skulle djerf gå upp, när solen på him-jmelen går ned. Det andra projektet, till hvilket vi i rubriken till denna artikel alluderade, har uppstått li följd af jernvägarnas dyrhet, som gör att de .Ipå högst få ställen bära sig. Det har derföre börjats på den sednaste tiden allt mer och mer påtänkas, att söka ersätta dem medelst vanliga vägars beklädande med ett så slätt och hårdt lämne, att det likafullt kunde egoa sig till be.Ifarande med ångvagnar. För det Fransyska inistitutet har blifvit framlagdt ett förslag, att till detta ändamål begagna ett murbruk, som af sig Isjelf hårånar i luft eller vatten och jemväl här i Srverge är kändt och begagnadt såsom cement vid vattenbyggnader, bestående om vi rätt minnas, af en blandning af osläckt kalk, sand, sönderstött ehiffer m. m. Det har i Frankrike blifvit pröfvadt till sin varaktighet både emot köld och väta, oeh spricker ej för de största j ) I j