Aftonbladet – 14 november 1838, sida 2

VV PN gränslösa eröfringslystaad, vunnit mera genom Finlands återställande än genom Norriges föreniag. Det vissa är, att Sverige i ekonomiskt afseende, det högsta för ett land, som har jern och armar nog att sig försvara, vunnit mest, om det genom uppoffringen af sina söners blod på Germaniens filt åtminstone kunnat lösköpa sig från Öresundska tullen. Huru dyrbar den var för Danmark, bevises bäst d.raf, att det heliäre uppoffrade ett helt land. Den som tror på motsatsen, påstår derigenom, att Sveriges verkliga fördel ej blifvit tillbörligen bevakad. I förevarande fall kan ingen annan siat jemföras med Sverige. Skall Öresundska tullen betrsktas såsem lösepenning, för att få genomfara sundet, så har ju Sverige, som utgör ena sidan deraf, lika goda amipråk som Danmark. Aitsåsom Svensk erkänna Sverige underlägset Danmark i förmåga att stänga sumdet, för att kunna lika med Danmark beskatta hela den handlande verlden för genomfarten, sårar nationalstoltheter. Må det ock medgifvas, att, sedan England tog i förvar och behill Danmarks flotta, Sverigs och Danmark åtminstome kumna väga jemnt i fråga om styrka att spärra sundet för den, som ej vill betala. Må Daxmark, om det ej kan undvara ech tror sig kuana försvara rättighetem att uppbära tullen af andra nationer, dervid blifva bibehållet; må Sverige åtminstone slippa att betala till andra, hvad det ej vågar eller vill sjelf uppbära. Nigenting orimligare kan icke iänkas, än att Svenske undersåtare, till och med då de blott följa sitt eget lands kust och endast föra sitt eget lands rodukter, derföre de till sitt eget land ingen tull eller afgift betala, skola till ett främmande land erligga en ganska betydlig, godtycklig afgift. Sisom exempel må anföras att Bohuslänska och Halländska städerna för sitt behof af spanmil från Skåne, något år uppgående till cirka 50,000 tuanor, fått i Öresundsk tull betala omkring 5000 Rdr banko. Härtill kommer, att i sådane år,t. ex. 1832, då spanmålen var i lågt pris, Sundska tullen, alltid lika stor, utgjorde ej mindre än 2 a 3 proeent af värdet. Men det är icke nog med Sundska tullen till sitt, ej afsamtelige nationerne som den betala, gedikända, utan af Danska regeringen ensidigt bestämda belopp. Sjöfarten betungas dessutom, i och för denna tulls erläggande, med andra kännbara afgifter. Vi hafva för oss tvenne räkningar från Öresunds tullkammare, utvirande, ait stt mindre Svenskt fartyg, vid framoch återresan emellan en af Skånes och en af Hallands städer, den ena gången med, oeh den andra gången utan last, bloit för sjelfva fartyget af mindre än 40 lästers drägtighet, betalt: Fyrpenningar ss ss ss ss sv 0 7 — Passpenningar . os. so vo vv vv Cepiepenrwisgar . . ss ss ss — 46. Vaktskoppet . so ss so ss ou sv 2 — 12 Speciefikation . ov... — 24. S:a Danska Spsciar 1: 4 s. utgörande 24 RBD. 16 sk. eller nära 49 Rdr Rgs. Denna gång var skepperen sjelf i tillfille att uppgöra liqviden; men en annan gång, då den till undvikande af uppehåll måst besöpjas genom kommissionär, har utgifien för en lika fart utgjort 32 RBD. 80 sk. eller omkring 65 Rdr rgs. Storm och ström hindra ofta skeppare, som komma i sundet, 2tt med egen båt gå i land. Han måste ditlikväl, med blottz ställande af eget lif och öfvergifvande af den honom anförtrodda egendomen, all: bloit för att uppgöra liqviden. De danska, eller rätiare Helsimgörs skieklige sjömin måtte då tillitas med aina större båtar. Framoch återresan koatar då ej sällan 10 å 20 Rdr rg3. Om nu eckså Dannmark vid en poggrann undersökning skulle finnas, 3 följd af traktater, häfd eller hvilken annan rättighet som hälst, de, jure behörigt att uppbära sundska tullex, måste likväl derunder ej kunna förstås ett serskildt betuagande till den grad, som nu blifvit ådagalagdt. Det är väl sant, att Sverige åtvjuter ifrån Danmark irligen af Danska fyringsmedlen 9333 Rdr 16 sk., men hvilken rivga del af det hela denna summa utgör, kan lätt beräknas, då vi visat, att fyrafgifsten för ett litet fartyg och en enda resa utgjort 7 Danska Specier eller 28 Rdr rgs. Följaktligen miste Sverige, som sjelf både må en sida i Siördet 3 Kattesat och i Oster.