Aftonbladet – 10 november 1838, sida 2

Numera Landshöfdingen Herr von Hartmansdorffs egenheter i logiken hafva: sedan längre tid tillbaka utgjort föremål för icke få kommentarier. Eit nytt prof på sådan egenhet har man velat fiona i nedanstående Herr von Hartmansdorffs skrifvelse till Konungens befallningshafvande i Linköpings Lär, angående npphäfvandet af qvarstaden å ena nnmret af Östgötha Correspondenten, och hvsraf man ser, att som qvarstaden å ena nnmret kom försent, så borde den å begge häfvas — AZut Cesar, aut nihilv säger ordspråket. Till Konungens Bofalningshafvande i Licköping! Som misstag ägt rum, vid bsräkningen af den tid, inom hvilken det ena af da i mia embetsakrifvelse förliden gårdag omförmäldta nummer af Östgötha Correspondenrsen skulle knina med qvarstad beläggas: så för jag härmedelst anhålla, att berörde af mig begärda åtgärd måtte för begge numren inställas, eller, oms den redan, vid ankomsten at detta bref, vore vidtsgen, bäfvas. Stockholm den 3i Oktober 1838. Eiter Nådigste Förordnande: Aug. von Bartmensdorft. Cisl Wablheim, På denna med extrapost affiriade skrifvelse erböll Herr von Hartmansdorff följande svar: Till Kongl. Hof-Canzlers Embetet avgående begärd qvarstad å Tidningsn Östgötha Corr-pondeoten! I följd at Tit. förliden gårdag hitkomna skrifvelse af den 30 sistl Oktober, jät jag genast genom Magistratem här i staden med qvarstad beläsga N:o 8 af dena från A. Pators boktryckeii härstädos uttommande tisnirgex Östgötha Correspondentou för den 24i sistnämnde månid. Man som bscördo skrifvelse icke kom mig så tidigt tillhanda, at: jen jemvil å N:o I af samma tidnisg yrkade qgvarstau kunde meddelas, iaom den i 4 f6. 3 mum, at Iryckfrihotsförordningen bestämda tid, .å var jig ej haller i tillfälle att derom förordna. Först omförmälda qvarstad har likväl, i anledning af Tit. i dag ingårgna skrifvelse sf der 31 Oktober, numera blifvit upphätven. Linköpings slott i LamndsKanmsliet dem 2 November 1838. C. O. Palmstjerna. Gust. Nordström. Af ett annat blad erinras vi om den redan ett par dagar före Hr v. Harimansdorffs endtledigande ryktesvis bekania omständigheten, att han hos Justisiekanslersembetet reqvirerat åtal mot den i Öistgöiha Correspondenmtens ofvannämnde nummer förekommande artikeln: Psgtersta domen i. Kråkvinkel, i hvilken Correspond., såsom hån ock sjelf mecgifver, vis å vis pbin håle,, ställt sig på en föga vördnadsfull fot. Också bestämde reqvisitionen brottet såsom gäckeri med Guds ord,, men hölls mycket hemlig, och detta med rätta, ty hvad har ieke fanden att bestille ?,