Aftonbladet – 7 november 1838, sida 3

leran S Torixrdigad a! den beromde bildhugIgaren Sir Frangis Chantrey. Watis föddes i iGreenock år 1736. I Birmingham epprestes 11827 ett monument till hans ära. Ke Rn sa Höganäs Stenkol. ) Det har fordrats en längre tid och flera foriDpyade undersöknimgar, att häfve de fördomar, Isom blifvit anförde mot duglighetea af stenkoIlen från Höganäs, och hittilis försvårat deras lafsäitning. ) Såsom skäl emot kolens duglighet bar man Tanfördt. ) 1:o Deras stora svafvelhalt, som skulle vålla jjerovets och ångpannornas hastiga förstöricg. j 2:0 Ått dessa kol icke brinna med ren och Iklar låga, hvarföre de skulle vara oijenliga för I fyrbåkar, och 3:o att dessa kol under förbrävningen icke J utveckla serdeles hetta, oeh vore således ett föga tjenligt brännvmaterial för driften af ångmachiner. Hvad nu första punkten angår, eller att svafvelbalten hos dessa, mera än hos andra stenkol, skulle angripa och förstöra ånspannorna, Ihade väl en slik beskyllan, af dem som yttrat sig emot de inhemska stenkolen, för att äga något vitsord, bordt styrkas genom bevis, förmedelst fyrningar, fortsatte någon längre tid, serskildt med Engelska och serskildt med Höganäs kol, under ångpannor af lika tjocklek i godset, och förfärdigade af samma sort jern, hrilka direktionen icke varit i tillfälle att anställa: Imedlertid och för att härutinnan äga någon I grund för sitt;omdöme, har direktionen nyligen låtit anställa en besigtning och noggrann undersökning, å de uti begge vattensebakten på Ryd begagoade sex stycken stora ångpannor, I hvilka, alltseden år 1832, hillits uti oafbruten Igång, och får pu anmäla, att dessa ånspannor, efter ett så långvarigt bruk, ännu befianas sldeles oskadade, oeh plåtarne af samma tjocklek, som då pannorna först insattes, hvilket förhållande torde få antagas såsom ett talsnde bevis, emot den, utan minita skäl, här ofvan Tanförda opinion. Oriktighetea af den uti sndra punkten gjorIda anmärkving, att Höganäs kolen icke lemna en ren och klar låga är lätt utönt. En bvar, Isom vill anställa fyrning med vanliga Engelska och Svenska stenkol, skall genast öfvertyga sig derom. Bruket af dessa sednare vid kronans fyrbåkar, bevisa dessutom motsatsen; dock må i detta afseende äfven anföras, ett för många år sedan anstäldt jemförelseförsök, Vid en af kronans fyrbåkar verkställdes då, uvder flera veckor, fyrningea serskildt med Engelska och under lika ling tid serskildt med Höganäs kol, hvaraf resultatet, både i afseende på ätgång och effekt, blef till fördel för de inhemska stenÅkolen. Hvad åter avgår Höganäs kolens förmåga, att junrder deras förbränning utveckla tillräcklig betIta för ångmaschiners drift, hvilket rean äfven velat sätta i fråga, borde väl ail videre bevisniog härutinnan vara öfverdlödig, efter d2 flerjalldiga undersökningar, som på åtskilliga ångs Ifartyg bhfvit verkställde med dessa kol, dels denskildt och dels i jemförelse med Engelska Åstenkol, hvarvid Höganäs kolen alltid begagnats : oharpade, utgörande en blandniog af gröfre och ; mare kol, sådane de vid grufvan hålles allmän heten tillhanda; genom hvilka undersökningar kolens duglighet äfven för detta behof, blifvit fullkomligen vitsordad; men Direktiones anser sig dock till upplysning böra meddela bilagde tvenne officiella betyg, nemligen Grufve-Ingeniören Herr N. D. Peters, under den 3 sistledne Augusti afgifne rapport, om fyrningen å Malmö nya ångfartyg, samt chefen på semma fartyg, Löjtnanten vid flottan, Herr N. Hallströms un-, I der d. 25 sisil. September meddelade bstyg öf. jrer Höganäs koleos förhållande, så lydande: I Till Direktionen af Höganäs Grufva. Enaligt Direktionens ordres har jag infunnit mig i Malmö den 28 i sistlidne minad, för att under åtskilliga resor med ångfartyget Malmö, lom 70 hästars kraft, tillse fyrningen med Höganäs kol, och har sedan dess åtföljt fortyget under trenne resor från Malmö till Köpeohamn; uj och en resa från Malmö till Läbeck, Passagen RÖ AA TR