og 0 PT na i detta land, den hårdhet, hvarmed man å ömse sidor behandlar hvarandra, och den lemning af ridderlighet och högsinnthet, som ännu stundom träffas hos detta folk och som förtjente att få röja sig för en bättre sak. I första dagarna af Juli deta år anmiälte Jos Perez Lereina, tillhörande 6:ie kompagniet af Madridska national-gardets första bataljon, hos sia kapten, Eulogio Aguirre, att man försökt inleda honom i en Carlistisk sommsansvärjaing, som hade för ändamål att organisera några upprorsband i mnästgränsamde byar. Han tillade, att han, för att upptäcka frihetsfizndernas stämplingar, litsat vilja ingå på de förslag man gjort honom, Man inrapporterade denna uppgift åt general-kaptenen, som svarade, att han borde fortfara som han börjat, och uppmanade honom att unserrätta regeringen om allt hvad han kunde upptöeka, hvarjemte han lofvade honom bistånd, när och hvar det kunde behöfvas: Den, som gjort Lereina de omtalta förslagen, var en vid namn Franciseo Gareia ÅAntorin, vattenförsäljare, (aguedor). Han hade sagt bonom, att man i ett af de hus, dit han bär vatten, var sysselsatt med att ordna ett ypperligt företag (cosa muy buena), och att, om han ville deltaga deri, skulle ban icke förlera derpå. Lereina förstod med skicklighet aflocka Åntonia alla dess bhemiigheter, och så snart han märkte, det fråga verkligen var om en konspiralior mot drottningens regering, låtsade han vara trött vid det nuvarande systemet och lät förstå, att han ieke skulle tveka att deltaga i något företag, som hade för ändamål att störta det. Nu förde Antonin honom tillsammans med Don Juan Alvarsz Menendez, som tillhörde 3:dje kompagniet af semma bataljon, och höll en bod vid terget Santa Catalina de los Donados. De hade flera konferenser, och Alvarez sade till Lereina, att om han ville värva manskap och anskaffa vapen, skulle man gifva honom ett befäl vid den nya organiserade truppen. Denne sednare gick in på allt hvad han begärde af honom, men försummade ej att genom sin kapten underrätta regeringer om allt. Den 12 Juli om aftenen fick ban ändtligen len biljet från Alvarez, som bad honom komma till sig. Hos honom träffade han en obekant, med hvilken man öfverlade om säkraste sättet jatt bertskaffa ur Madrid de gevär, som Lereina rat innehafva. Man var öfverens om att Alvarez följande morgon kl. 7, åtföljd af en betjent, skulle hemta dessa vapen, emedap komspirationen skulle utbrista just samma afton, och men sade henom, att en del af kongliga girdets artilleri och en bataljon al drotteingens garde skulle taga del der: Genast inberättade Lereina för en adjutart hos generalkaptenen, hvad som förestod oeh bad om de tre gevär, man erbjudit honom, för att så mycket lättare kurna upptäcka hela komplotten. Man lemnade honom dem, och följande morgon, den 13:de, infann sig Alvarez hos Lereina , åtföljd af en betjunt. Man emlindade med er säfmaita de tre gevären, hvartill Lereina lade sitt eget, såsom rmationalgardist, och de fördes ut ur Madrid, genom porten S. Vincente. Imedlertid hade militärbefälet i bufvudstaden vidtagit anstalter att omintetgöra hela planen. Fiere nationalgardister, förklädie som bönder ech anförde af Don Nieolas Alonzo, 2ejutant hos generalkaptenen, åtföljde bäraren Dionisio Celdas; de stannade vid Greive Cubas landtställe utanför Segoriaporten, git de anlände vid samma tid som konspiratiegens hufvudman, Don Jose Ortiz de Velaseo, äfven kärd urder namn ef Fuen Mayor. Moan ville fängsla denne, men hin tog i hast till flykten. Dona Aloczo förföljde honom nu raed en pistol i handen, hotande att skjuta, om han ej stannade. Ortiz fertsatte icke desto mindre sin flykt, men råkade falls ned i ea djup grop; Don Alonzo kastade sig öfver honom, fängslade hemom och förde henom tillbeka till Grefve Cubas landthus. I sarsma bus, eller i granmskapet, arresterade man likaledes Donna I Maria Redriguez, Ortiz; husitu, och Mareelin Maquedas hustru, som hade uppdrag att vakta Åhuset. Mannen sjelf hade försvunrit, och som Ihanm jaha hunda antröffaocr dömdes han In AONM