Aftonbladet – 3 november 1838, sida 1

af omständigheterne påkallad. Men äfven ilrån landsorterne ingå underrättelser om stigande priser både 1å råg och hvete; och under sådana förhållanden läIrer det ej finnas underligt, eller kunna tadlas om Bsgare-Embetet befsrar att instundsnde vinter, vår och sommar kunna för Embetets medlemm:r medföra lika trångmål och enshanda förluster som det nu snart förflutna årets vinter, vår och sommar, samt 2 ) derföre hos E. K. M. nu und. anhåller, det täcktes E. K. M. rättvist, genom afgörande utaf och bifall till Embetets ansökning, befria dess medlemmar ifrån ett nytt lidande, bvilket de, i de förhållanden som Embetets rättigheter och skyldigheter bhfvit bragte till hvarandra, icke mera lära kunna äga någon tförpligtelse att vidkännas. Med djupaste undersåtlig vördnad, c. Vi kunne ieke annat än lifligt dela den ön skan, att Kongl. Maj:t måtte med det första föjretaga och bifalla Bagare-embetets ansökning. 2 Må det likväl ursäktas oss, om vi på goda skäl tro, att ingenting skulle vara bagare-embetet sjelf så okärt, som ett sådant bifall, och att ihela ansökningen är endast och allenast beräknad på den bekanta rädslan bos vederbörande för de möjliga följderna, i händelse det, efter fett medgifvande å styrelsens sidas, att bagarne Hej behöfde hålla mjukt bröd, kunde lyckas desse att åstadkomma någon oro och revolution Ivid kaffeborden, genom att underlåta baka hvetTbröd och skorpor på ett par dagar. Med allt detta hafver det sig doek ieke så farligt. Då jdet är gifvet, att en frisägelse för bagare-embetet från skyldigheten att hålla mjukt bröd ieke blott skulle medföra tillåtelsen för hvem som helst att införa sådant bröd från landet,, utan ock för hvem som helst att tillverka det i Ihufvudstaden, och att få försälja det huru som helst, så är det ganska säkert, att om blott en preskriptionstid af 3 månader uisattes, innan friheten toge 3in början, skulle sedermera alldeles ieke mjukt bröd komma att sakn:s, äfven utan bagarnes tillbjelp. För vår del tro vi, att hela den oro, hvari bagareembetet tyckes befiana sig, skulle lättast kuvna stillas, om de resp. sökanderne sjelfve litet närmare undersökte beskaffenheten af der gifna tillåtelsen att sälja Aårdt bröd från landet, hvilket föranledt hela ansökningen. Ett ögonblicks lugn eftertanka skulle vara nog att visa det fullkomligt irriga i den föreställningen, alt bagarne numera endast öga skyldigheter utan motsvarande rättigheter.v Några enkla frågor och svar äro nog att upplysa detta. Ä-o bagarne skyldige att hålla till salu bårdt, eller såkalladt knäekebröd? Nej, det är uttryckligen af Kommersekollegium medgifvet, att de icke öga denna skyldighet. Men om de hålla hårdt bröd till sslu i sina bodar, så är Set ju taxa underkastadt? Sannt, åtminstone jolkas det så. Men för att uadvika denna skyldighet, behöfver bagareembetet blot: : antingen icke hafva hårdt bröd i sina bodar, eller ock53, i stället att hålla det i desra bodar, endast kicka det ut på torget. De äro då, hvad det rårda brödet beträffar, och för att nyttja ett uttryck i deras egen skrift, ställde i likhet med Illa andra medborgare, som bröd i hufvudstaden illverka, och till försäljning införa, uan att ehöfva vända sig till Konungen. Återstår frågan om det mjuka brödet. Här afva bagarne verkligen en positif skyldighet, emligen att hålla hufvudstadens invårare mjukt röd tillhanda mot taxa. Men hafva de då inen motsvarande förmån? Betyder då den ueslutande rättigheten att tillverka sådant mjukt röd, och den uteslutande rättigheten att hålla osar till dess försäljving, ingenting? Och är äl någon bagare tvungen, ett underkasta sig essa vilkor? Beror det icke af honom sjelf, it när som helst frångå handteringen, vför att lifva ställd i likhet med andre medborgare?n jet fianes verkligen mårga andra ställen i tockholm, hvarest hvem som helst får baka ch sälja bröd, men vi hafve derföre aldrig ört, att bröd på dessa ställen en enda dag fe ts, och! det komme icke heller att ske här, m också bsgareembetet undandreger hufvudaden sitt mäktiga stöd. Här finnes ett stort atal personer och mindre bemedlade fruntimer, som skulle anse för en stor fördel, att få vertaga och dela en sådan rörelse, och icke ot ett tillräckligt qvantom, utan saorolikt en Iikomlgt lika god qvalitet skulle derigerom hållas. Det bör i detta afseende anmärkas afseende på det hårda brödet, att tverterrot vad i skrifyelsenm insinnueras. har tillgång fan