Aftonbladet – 31 oktober 1838, sida 1

2 krIm Je ALIAS VARI JUL PALAU ILLA RR DE VW LI LK MAN LA I LONDON. Bland den mängd yitranden öfver pställninga aa och förbållanden i England, hvertill de ming folkmötena denna höst gifvit anledning, tord nedanstående tal ef den för sina så kallade Cor; 7 laws rimes bekante skalden Ebenezer Elliot ng I förtjena att meddelas, Det skildrar i lifliga dra örlocgh med skarp bevisning flera af orättvisorn: och missförhållanderne inom Engelska samhiället, och hölls vid det stora radikala folkmöte ch li Londen den 17 sistlidne September, der föia. I remålet för öfverläggringarne var den så kolla. de ,folkets karta.v Talet lydde som följer: Landsmän! Huru skall väl jag, en stackars haliklok po-t, våga att yttra mig inför en församling, som räknar så minga talanger ibland sig? Jag ser omkring mig utmärkta män — Perronet Thempsor, som gjort mera för hanmdelsfriheten, d. ä. för sjelfva friheten, än någon annan man; Leader en pröfvad och sann vän a folket; Memtz likaledes; Lovett och Douglas, tveane af edra egna talangfulla embetsmän, jemte många flera, lika skiekliga män, hvilkas namn jag ieke känner; eder, käcke OCennor, hvars vältalighet påminner mig om Homers beskrifning på Ulysses — ty när den djupa och sköna basen bryter fram ur hans breda bröst, stannar hvarje andedrägt, och alla lyssna, alla äro tysta. Då dessa män komma att tala inför eder, vore det verkligen inbilskhet af mig, att begära eder uppmärksamhet; men viljen J twllåta mig -att yttra ett par ord, så skola de blifva de enklaste, som kunna uttryeka ärliga tankar. Edra fiender säga eder att möten, sådana som detta, icke betyda någon tipg. Men jag säger eder, att när folket sådone som detta, då betyda de em hel hop; ty de betyda, att folket menar det alfvarligt, och när nationer mena det alfvarligt, då erhålla de i hvad de hafva rättighet ait fordra. (Bifallsrop.) Edra vänner säga eder också nu, att J måsten -lröra på eder om J viljen ernå valrätt. Hvarföre ieke? Ty omedan J ieke ägt den, har man I frånröfvat eder allt. Ett besynnerligt skäl! Men på det J råtten röra på eder och vinna denna rättighet, önskar jag att öfvertyga eder om tvenne saker — att J kuonen vinna valrätten om! (5 viljen; och att, i fall J ieke snart fån den, så skall beskattningen jaga edra näringar till anIdra länder, och J skolen stå på gatan utan Ipenningar, utan mat och utan möjlighet att få någondera, så vida J icke uppäten, först edra förtryckare, och sedan, måhända, hvarandra, ; (hör, hör, hör). Hvad som har skett i andra länder af olika orsaker, kan äfven ske här. Holland var fordom ett stort fabriksland. Hvad blef a? Hollands fabriker? Beskattningen dref 4 dem till Eugland. I Holland finnes en stad, H som heter Delft, der Engelska namnet är hatadt iatill denna dag, men der folket, i stället j att hata oss, borde hafva förebyggt den beskatt-.. ning, som gjorde det möjligt för oss att taga a deras krukomakare-bandtering från dem, Då ä bröderne fValker i Rotterdam, för omkring 80 år sedan, upprättade sitt lilla jerngjuteri, fannol. de att de kunde för 25 sh, leverera sådana ug1 nar, som Holländarne ieke kunna tillverka sa der 45 sh. Behöfvenm I väl undra, att Holländarnes gjuterier gingo under, och att Walkernei i Rotterdam förvärfvade rikedom ? Fastän Frank-l rike aldrig varit ett stort fabriksland, så hadej det dosk före revolutionen betydliga fabriker, ? och det är märkvärdigt, att der också funnos Rh föreningar af arbetare, hvilka förekommo dagspenningens fall, men icke kunde förebygga nä-! rivgsutvägarnes tillintetgörande, Dessa sjönko, såsom förhållandet nu är hos eder, under be-: skaltningens tyngd, och då tvenne da j l nföllo efter hvarandra, (hvilket kan hönda äfven här), och det Fransyska folket ieke hade några fabriksvaror att gifva i utbyte emot främmande spannmål, så följde revoluiioaen helt naji i urligt (bör, hör), och hvad hände då? Jo,lste prineipen, som ligger till grund för arbetarnes än förening, hvilket är sjelfva enighetens princip, St: använd af Danton på hela Frankrike i form afl G; 44,000 komittger, en i hvarje socken — i denjkr första af dessa komittger var Ludvig Filip,ge Fransmännens nuvarande Konung, dörrvaktare en hör, hör) — förekom Fransyska gebitets del-!4g ning af de despoter, hvilka inföllo der; skapa