Aftonbladet – 30 oktober 1838, sida 3

Lorden och Röfvaren. Redan för länge sedan hade Lord Berkeley slagit vad om en betydlig summa, att han aldrig nånsin på sina resor skulle lita röfva sig af en ensam person; om det lyekades en enIsam person att röfva honom, förband han sig att icke behandla honom såsom röfvare. Detta besynnerliga vad, omtaldt af alla tidningar, blet jen mäktig lockmat för alla stråtröfvare, och snart såg sig Lord Berkeley utsatt för de mest tilltagsna af yrket, hvilka dock aldrig anföllo I honom annorlunda än en i sender. Men de gingo illa ifrån sin sak, ty Lorden var alltid på sin vakt, och alla de, som togo sig före att anfalla honom, fingo ångra det; somliga sköt han ibjel, andra gjorde han lemlytta, så att til slut iogen mera vågade sig på honom. En gång föll det bornom in att bese grottan på ön Staffa, och han begaf sig på vägen genom Skottland. Argylebergen voro då tillhåll för en ryktbar röfrare, som ända dittills förstått att undgå alla efterspaningar. Han kände Lord Berkeleys vad, och en af hans kamrater underrättade honom om dagen och timman, då Lerden skulle passera Inverary; Mac Quarry (så hette röfvaren) väntade således Lorden vid vägen. Fram på aftonen såg han en vagn nalkas. Lord Berkeley, som icke på längre tid varit anfallen, sof i sin djupaste sömp, då han med ens uppväcktes af röfvaren, som, med pistolen för bröstet på honom, ropade: vVylord, börsen eller lifvet !, ,God dam, jag har förlorat mitt vad,, ropade Lorden, och stick handem i fiekan, liksom för att framtaga börsen. — Ja, ni har tappat, och det är Mac Quarry som, ensam, röfvat Lord Berkeley,s tillade röfvaren med en mine af tillfredsställd stolthet.s Du ljuger, svarade Lorden, med största lugn; som du vore ensam, skulle du få min min börs; men jag ser en af dina kamrater.w — Det är ieke möjligt,, sade röfvaren, och I detsamma vänder ban sig om, för att se hvem som stod bakom honom. Lord Berkeley begagnade detta ögonbliek, för att draga en pistol ur fekan, bvarmed han fällde röfvaren till marken. Efter den stunden blef Lorden aldrig meee anfallen.