Aftonbladet – 30 oktober 1838, sida 2

tietz hat, hade allt för myeket förstånd för att!i ej inse, alt när en regering närmar sig fallets. afgrund, dess uppriktigaste vänner miste :nse det för sin pligt, att, för demna styrelses eget. bästa, kasta sig i den konstitutionelia oppositiodet svar eller rättare icke svar, som Stockholms i, Stads Kämnersrätt fått emottaga på sin hemstälh lan, argumenterat på följande sätt i frågan om, hvad Kämnersrätten skall göra med svaret: ,Kämnersrätten måste räsonera ungefär på följande sätt. Vår nådiga Regering har, såsom bvar man, ja till och med hvarje qvinxa vet, alliid åt folket gifvit det vackraste exempel på vördraden för de lagar, som den svurit att upprätthålla, och dea har derigenom också velat väcka hvar och en i alimänhet och Domare-l msgter i synnerhet till en sträng, icke för några konsiderationer vikande, lydnad för desxsa , lagar. Då Tryekfrihetslagen stadgar, att en för tryckfrihetsbrott tilltalad skall tillgodoajuta alla lt. de rättegångs-förmåner, som genom lag och ! särskildta författningar äro förunnade, och tilll. dessa särskildta författningar onekligem hörer!: js i ( 1 l J 1777 års Kungabref (emedan det gällde dål. Tryckfrihetslagea utkom och ännu icke blifvit ij: behörig ordning upphäfvet) har således Rege-i. ringen mist finna, att Hofrättens beslut och !) Kämnersrättens derpå följande hemställning till Kongl. Maj:t varit riktiga. Regeringen måste äfven hafva insett, att en Domstols, det er nens leder. Östgötha Correspondenten har angående! I vara undereller öfverrälts, laga kraftvumna be: jslut äger lika rätt till lydnad, som ett Kongl. Maj:ts beslut, och Regeringen kan således icke ett ögonblick hafva tänkt på att tillintetgöra : verkan af Hofrättens beslut. Regeringen har ! lika litet eller — rättare sagdt — ännu mindre velat genom nådiga svaret tillintetgöra verkan af 1777 års Kungabref, ty Regeringen inser, att om ej högsta magten hyser respekt för sina egna eller från densamma utgångna beslut, folket! lätteligen derigenom kan föras på tron om dessa besluts oduglighet eller ogiltighet, och i en sådan dager har naturligtvis ieke regeringen sjelf velat ställa sig. Regeringens svar, sådant det nu blifvit afgifvet, måste således ovilkorliigen anses som en gärd af vördnad för det laga kraftvunna Hofrättsbeslutet, och af lydmad för det ännu gällande Kungabrefvet. Kämnersj rätten kan väl tycka, att det nådiga svaret för detta ändamål bordt vara annorluada styliseradt, ! än det är; men detta får Kämnersrätten nödI vändigt icke tiliskrifva någon mindre god vilja eiler någon oskicklighet hos sjelfva Regeringen, lutan en oduglig Expeditionshafvande, som icke förstått uppfatta Regeringemrs rätta mening, ellerj Jicke är så möägtig sitt modersmål, att han kan I skrifva Nej, då Nej blifvit uttaladt, hvadan ockIså en af våra tidningar, Svenska Minerva, missj tänker, att Expeditionshafvanden varit en pHofI rätts-post., Kämnersrätten måste således ur: det nådiga svaret utleta den mening, som med: Jag och förnuft mest öfverensstämmer, och denna blifver: att som Kämnersrätten gjort förfråI gan ceh Kongl. Maj:t bordt besvara den medi ja eller nej, men intetdera af dessa ord eller något ditåt syftande uti svaret förefinnes, måste Kämnersrätten förklara åtalet vara förfallet, emedan Kämnersrätten icke är berättigad, att utan Kongl. Maj:ts uttryckliga befallning med :; I målet sig befatta. I ) Sådan är vår mening om denna Pegeringsåtgärd och dess följder. Dem ändras ingalunda deraf, att det nådiga svarets kommunikation ; blifvit anförtrodd åt Herr Justitiekansleren Nehr-; man. Ville man tro på spöken, skulle man afl Iden khandliggning, som sålunda tillkommit Hr! i Nekrman, lätt kuona föras på den tanken, att; then fallit i onåd, emär honom blifvit uppdraIgen en vakimästares eller annan pedells vanliga befattning. bi I Vi hafve ända tills i dag kommit att upp-) skjuta med omnämnandet af ett nytt dödshugg: