Aftonbladet – 30 oktober 1838, sida 1

vara närvarande vid monumentietls invigning hvilket skedde i allsköns tysthet, tidigt på mor gonenv. Blott en och annan gammal landtmar från närmaste trakten, sågs närvarande vid till fället. Hertigen af Leuchtenberg afreste den 16 frå a jMiiochen till S:t Petersburg. Han åtföljdes a oi chefen för enkehertiginnans hof, öfversten grefv I Mejesn, 3:e kavaljerer och en läkare. Väge iskalle tagas om Warsechau, der en af kejsa I Nieolsi ådjutanter, öfversten furst Wrede (so afBäjerske fältmarskalken) skulle vara hertige iill mötes, för att åtfölja bonom till S:t Peters I burg. 7 Turkiet. i Såsom första frukten af de nya statsförhål .-il nderne emellan England och Österrike ka -fanses, att Österrikiska skeppsdivisionen i Me: I delhafvet, under Commodore Bandieras be fäl, i medlet af förra månaden väntades til Tenedos, der den skulle förena sig med En .gelska och Turkiska flottorna: Den låg der ::16 för ankar vid Syra, Enligt en skrifvelse från Konstantinopel ai d. 28 September, lågo Engelska ock Turkizka flottorna förenade emellan Dardanellerne, oeh fallt tillkännagaf, att Engelska flottan skulle inlöpa i Svarta hafvet. Detta skall utan tvifvel bringa ställningen emellan Turkiet och Ryssland till utveckliog; ty en främmande flottas jpassige genom Dardanellerna löper rakt emot iden traktat i Unkiar Iskelessi, hvari Ryska diplomatien varit nog slipad och förslagen att inHeda Turkarne. Då Ryske ministern Butenief återkom till Konstantinopel, gjorde han alla de Turkiske ministrarne sin visit. Detta var ingenting ovanligt ; men väl att han på samma sätt gjorde ett coremonibssök, och öfverbopade med artigbeter den afsatte inrikesministern Akif-Piseha, hvilkom är Rysalamds kreatur ech den, som i Divaz egentligen lånade sig åt ke ordrande af denna maktis afsigter. Sultan blef mycket uppbragt öfver detta Butenieffs förfarande, och Akif-Paseha har fått skarpa förebråelser för det han hos sig emottog denne gesant. Butenieff intrigerade allt hvad han förmådde, för att åter få Akif-Pascha in i Divanen, och störta utrikesministern Redsehid Pascha, hvilken är den: som öppnat Sultans ögon öfver det farliga af: Rysalands smekningar och inledt alliansen med i Eagland. Butenieff skall till och med hafva: lofvat Akif-Paseba, att han inom 3 månader !skuile åter sitta i Turkiska konseljen. I Underrättelser, som ankommit till Konstantinopel från Tauris, daterade d. 10 September, j bekräfta dem förut meddelade underrättelsen, att Sehaken af Persien gått in på Englands fordran att upphäfva belägiingen af Herat, och inbjudit Eagetske ministera Mac Neil att, så fort som möjligt, återvända till hofret i Teheran. Denna vändning i Persiska politiken skall huf vudsakligast hafva blilvit tillvägabragt derigenom, att Eovpland hotat proklamera Schskens farbror såsom regent, osh ati med sina i Abusehir landsatta truppar understödja hans uppstigande på. Parsiska thconen. Rysslaud har således, äfven: i Persien, blifvit ef den Engelska diplomatien! slaget ur fähet. HH Egypten. Ea del af vicekonungens flotta hade redan inlupit i Alexandrias hamna och börjat aftackia. ) Resten väntades dit de sista dagarne af Sep-), tember. Mehemed Ali hade begifvit sig på väg tilll, Öfra Egypten och inträffat i Cairo. Hans ad resa från A!exendria var signalen till utbrott!, af mycke: missuöje och knot bland folket, ochi, i synnerhet bland embetsmän af alla klasser, hvilka hade att fordra aflöving för mer än ett år, och således befunno sig i största nöd. Al drig hade man hört sådane yttranden af förbittsing, som nu. Flere embetsmön hide begärt afsked, äfven med uppoff ande af hvad de hade att fordra på sina löner, mea fått afslog. Man vågade icke låta alla skeppen af flottan i. lägga in i hamnen, emedan man fruktade, att då matroserne, som äfvenledes för längre tid voro obetalta, kommo i land, skulie jäsnizgen derigenom ytterligare ökas och möjligen kunnat bryta ut i öppet uppror: 4 ,; i I mA m-—A Canada. i Ministerens plan, att ordna Canadas och del. NT Henne FF FE PA 2 Mas Issa a avnvga I.