Aftonbladet – 25 oktober 1838, sida 1

YR FVOTSKORFRrNe TA F ENDS EEE STO ARR ETSERNRSSE I TALENERINT: ticiperat en del af deras innebåll, och få mn ytterligare meddela följande: Frankrike. Den officiella pressen söker naturligtvis veder -ilägga ryktena om konungens aftsgande helsa och försäkrar att icke blott han, utan äfver hertiginnan af Orleans, må så väl man kan ön. ska. Det oaktadt tyckas flera omständighete utvis2, att härmed icke lärer hänga så alldele: lrätt tillsammans. Grefve Mol var den 10 pt kJ be Tuilerierna, men kunde icke få se konungen, stället hade kan ett långs samtal med ban: lifmedikus Mere. -Belgiske ministern Lekor bade varit kallad till konungen, som pistå: hafva yttrat sin önskan att vid sin nuvarande vackiande helsa få se sin äldsta dotter, droitnivgen af Belgien. Hr Lehon hade derefte genast afrest till Brissel. Såsom ett bevis att regeringen: rustnivgar emot 6. soc .ISebweitz ingalunda varit populära, förijenar näm; nas, ait då trupparne i Lyon afmarseherade derifrån mot Schweitziska gränsen, följde en mängd folk dem på vägen under top af: Lefve Schweitzerne! Ryktet, att general Eermard skulle lemna krigsportföljen, fortfor och tycktes viona konIsistens. Tan skall hafra ådragit sig konucgens missnöje genom det sätt, hvarpå han gått tillväga under rustningarns emot Schweitz. Det sades till och med, att han skulle förlora sin adjutantspost hos konungen. General Pajol omitalades såsom hans efterträdare i krigsminiIsteren. Genom en ordonnans af den 8 i denna minad har, på handelsoch finansministerns förislag, exporttullem blifvit dels upphäfven, dels betydligt nedsatt för åtskilliga råa och bearbetade preduktier. adamålet med dessa tullafgifter, hvilket varit dels att trygga tillgången deraf ireom landet, dels att bereda en inkomst för skattkammarenr, hade, efter hvad i ordonnacsen yttras, till större delen förfelats; industriens nyare framsieg gjorde dessa afgifter olämpliga. England. Det bekräftar sig att parlamentet, som stod prorogeradt till den 11 dennes, blifvit ytterligare prorogeradt till den -4 December. Statsinkomsterne noder det qvartal, som gick tillända den 10 dennes, hafva stigit till en summa af 12 349,075 L. Sterling, hvilka med 655,910 L. Sterling öfverstiger, hvad samma qvartal gaf iörlidet år. Under loppet at det år, som förflutil från den 10 Oktober 1837 till samma dag innevarande år, hafva statsinkomsterne utgjort 43,628,683 L. Sterling, hvilket gör 741,055 L. Sterlipg mer än det för regaende året. I Den bekante parlamentsledameten Doktor Lushington har blifvit utnämnd till domare i ad miralitetsrätten. — Ett pytt representantval kommer således att anställes efter honom i London. i Nytt folkmöte i Macclesfield. Tal af Pastor Stephens. De: stora folkmötena fortfara nu öfver helaj landet. Vid ett sådant, som hölls i Macelesfieid, i första veckan af Oktober, syctes tio personer, som hade varit insatta i fängelse för politiska menisgar och yttranden under det trycktvång och den skräckregering, som rådde åren: 1817—1820. Detta möte hade, likasom det i. Manchester, till ändamål att reklamera den all-, männa valrätien, parlamentsleda möternas väljande genom omröstning med slutva sedlar, årliga parlamentsval (nu väljas parlamontsledamöterna ! för 7 år i sende;) m. m. Ibland andra, som! ialade vid detta tillfälle, var äfven förre EngelE ske pastorn i Stockholm, Mr Ster hens, som hade foljsnde märkliga yttrande: Ia Män af Macclesfield! jag frågar Er: ör Eng-!4 land lyckligt, har det fred? Nej. Och hvarföre) icke? Emedan de arbetande klasserna icke äga: sin utkomst och således hafva rättighet att ön-!a ska en förbättring. Folket rör på sig, mene detta är ieke blott uti ett partis intresse, utan a sina verkliga behofs intresse; det handlar r cke bär om politik, utan om bröd, om skor. n och strumpor. Gif folket tillfälle att förvärfva t in nödvändiga lifsbergning, och folket skall (tt ohiva nöjdt. Vi bafva höjt rösten för att belaga oss; vår klagan, i början svag, har snart si