STOCKHOLM d. 23 Oktober. Utländska posterna öfver Greifswald voro läonu ej ankomna, då bladet lades i pressen; men med södra snällposten erhöllos Hamburgerblad af d, 16 dennes. Wi hinna, i anseende till deras sena ankomst, blott i korthet ztt Iderur meddela följande: Frankrike. Ludvig Nzpolson har nu verkeligen erhållit p pass af Evgelska Sänddbudet och anträdt resan till England. Man vet ej med säkerhet hvar han ärnar besätta sig. Hans ekipager skulle försäljas den 10; sålunda är den lumpna tvisten med Schweitz änteligem slutad. Journ. des Debats tillkännager det i sin vanliga stil, berömmer mycket den fogliga tonen i den Schweitziska noten, försäkrar, att det hädanefter beror af Schweitz sjelit att bibehålla det goda förståndet med Frankrike, och kallar det slutliga resultatet af hela denna tvist en triumf, som regeringen vunnit men som oppositionen ej unnar henne, Denna ser naturligtvis saken ur en helt annan synpunkt, och Temps anmärker, att den irritation i sinnena, som Frankrikes oöfverlagda förfarande väckt hos Schweitzarne, torde medföra följder, som hon kommer att ångra. Styrelsen lärer vare betänkt på åtgärdar alt skydda Franska handelsfartyg mot de kapare, regeringarna i Mexiko och Buenos Ayres torde utrusta. England. Underrättalserne från London gå till den 12 dennes. Maa omtalade mer och mer, att Kor nungen af Belgien, under sitt sista vistande i Eagland, med serdeles värma rekommenderat len af sina unga brorsöner till Drottning Victobågkomst vid hennes förestående val af gemil. Leopold skall anse denna förmälning nödvindig för stabiliteten af sin thron; men det; säges, att Drotiniogen kännt sig generad af der enträgenhet, hvarmed hennes morbror lagt hen-; ne denna sck på hjertat, och att hon ieke. ännu beslutit sig till någon ting i förmilningsväg. Regerande Hertigen af Lucea hade ankommit till Eaglard, såsom det troddes, för att bemedla en försosing emellan Konuogen af Neagel och hans bror, prinsea af Capua. Lord Durham lig temmeligen illa sjuk i Quebec. i Spanien. Ecligt berättelser från Madrid af d. 4 dennes skall det nya kabincitet åter vara syssel satt med tracs.kiiopsplaner, emedan rigon verksem inte:vention ej är alt vänta, hvarken å Frankrikes eller Euvgland: sida, hvarföre sålunda en underkandlicg med de stora makierna I vore exda medlet till kvigcis rlutande. Lissa bonska hofvet ville i detta fall göra gemensam sak med det Spanska. Ala permitiecade officerare halva blifvit inkallade till jenstgöriog. Krigiaministern Alda