Aftonbladet – 20 oktober 1838, sida 2

——-Ä — —.A — 11 1: — nn Af det seduast hitkomna numret af Upsala Correspondenten, fioxa vi, att ett uttryck i AT tonbladet angående en af de med den Fösnsyska expeditionen till Spetsbergen följaktige resande, Hr X. Moarmicr, att han nemligen såg ut som en yngling om ett par och 20 år, blifvit af Correspondentens Red. så upptegii, som om vi dermed skulle volt sätta i frågr, att han vore en helt och hållet insignifiact person, uton värde på bildningens eller kunskopernas vignar. Häremot måszto vi göra en reklamation, emedan det ieke varit vår mening. Frmodligena hade GCorrespondemtien också icke fattat den så, om izske några aumörksingsr samma dag stått att läsa i en annan tidning, både om Hrr Gaimard, Marmier och Robert, i den syftning hvari Correspondenten upptagit jemväl notisen i Åltonbladet. Statetidviosen bade redam sörjt för att vindioera de ifåssvarande Fransmännens rätt såsom veto ssmän, gecom bekantgörandet af hvad en Fransk Jourvel om dem upplyser. Men eftersom eu anledning nu yppati sig ati återkomma på deta ämne, anse vi ost, till en liten reparai act missförsiånd, hvartill vår notis oskyldig: föranledt, jeruväl böra erinra, att Statstidningen utan svårighet kunnat på närmare hill än i Frankrike påhitta nödiga bevis, isyvwerhat hvad Hr Gaimard beträffar. Han är i Svciso fööut bekant som nitisk vetenskapsidkar:, sedan han år 1831 besökte Stockholm och Upsala. VWissa vederbörande torde icke hafva glömt, at: han cch hans kamrat Gerardio, då nödgades vid sin resa till Ryssland taga den långa omvägen genom Sverige, emedan s25s lutisiske regeringar icke meddelade nödiga piss direkt till Ryska gebietet, sannolikt af farhåga, satt dessa herrar skulle kunna en passant öka antalet af 2et olyckliga Pohlens mi är-läkare. Hr GaiI mard lärer af erkänsla för den uppmörks.mhet och välvilja, han den tiden rönte i Ups.la, sejdermera förärat åt Akademiens bibliocheck en nitid upplaga af sitt isteressunta arbe: Cholera Morbus en Russic, ee Preusse et en Auiriche pendant les annees 1831 et 1832) hvilken afbandliog incm kort tid erfordrade 2:ne upplagor, och finnes äfven iberopad uti en och annan i Sverige urgifven skrift. Afsen Hr X. I Marmiers lettres sur PlIs:ande, Paris 1837, loch eftertryckte i Briässel och Leivzig samma jär, äro ej obekanta för Svenska lsare. Herr Marmiers arbete har för sin sekrikbet och för ; framställningssättets behag Im. 12. blifvit redan för mera än ett år sedan lofortadt ui en af I Tysklands mest ansedda literöra journaler (Jensisebe Allg. Litter. Zevuan 2), och som amvars, vid minsta ac! Ina, icke dröjer stt aga sina skrytsamma grenar. H: Marimier lärer så I vinolagt sig Om kännedom af Isiindska språket, att han efter skildringea af Islands skalder, mMythologi och littera ur, på Franska språket öfverflytiat ett par sköra sånger af n Isländare. jOm också ifrågavarande litteraiörer genom an förda arbeten icke förvärxat stora anspråk, så an de EL dogso0n 00 ekke Vår MEenIDE,.