Aftonbladet – 19 oktober 1838, sida 2

OM NAMNS UT:ÄTTANSE UNDER OPINIONSYTTRINGAR. Uti den i sista Mindagsbladet in örda föriesk. ning på bidrag till insamlingen för Ar Assessor ,Crusenstolpes familj, uteglömdes att nämna den jort, hvarifrån samma insamling var insänd, .nemligen staden Sundsviull. LBetta anse vi oss så mycket hellre böra anmärka tll rättelse, som de å förteckningen uvpplagne personver, gevöm jul större delen fullständigt utsättande af sina namn, gifvit ett hedrande prof på öppet och Ifrimodigt deltagande i de tänkesätt, som iramkallat deras bidrag. Dei vore öcskligt, att detjta vackra exempel följdes af aila dem, som, vare sig på detta eller något annat säit, yitra sitt l omdöme om de allmärna avgelägenheterna; ty Idet är genom eit sådant offentligt framträdanide å folkets sida, som Ve-erbörsnde slutligen icke kuvna undgå att erfari, hvad medeiklassen, hela den för somhöllsornivzens belgd ini tresserade medelklassen, tänker om systomsten jriktviog; och ehuru den, sum icke är deste mera fallen för illusioner, visserligen icke, med ikännedom om denva riktning, sör sig det rinIgaste hopp, att eu sådan efarechet på samhöllets höjder komme att nedföra direkt verkan eler ingifva den nuva-ande ompiningen mindre reaktionära och sbsolutiiska grundsatser, eller göra DD. EE. Grefvarne Roscublad, Brche, Åkerhjelm, Adelsvärd, eller Horrsr Hartmansdo: ff loch Nerman m. fl. derom öiveriygade att RegaIriogen bör vara en represeutaut af majoriteten bland folkets önskningar och hbehof, så skulle det likväl medeibart lärda ill oberäknelig föridel, om man enging hucno så la gt, att intet tvifvel mera kunde för. bäras, ätven på smhiöllets höjder, om sllmäcna opicionens verkliga ställving, utsn boiver och kamarillan tydligen kurde se, och sjelive rsåste erkänna, ait de med siua pricciper stå ensamme, med några få, af makters gunst och vältohrg beroeude personer, emot hela don öfriga nationen. ! En och anvonan skol kancke härvid invända, att allt detta är öfver flid:gt, emedan hvar och len, som icke föresätter sig a:tsentaf blunda för jalit hvad man har framiör ögonen, redan länge icke kunnat vara tveksars ora bola den obero, ende medelklassens opiuicn, och stt man icke ens kan vira det på samhällets höjoer, sedan (det kommi: så låvgt, at icke rågon enda af maktens annars erkönda och ifrigaste försva; rare bland skriftställsre eller dlicister tilltroit sig alt obetingadt taga Vederbör lingar de sista mån. derra i försvar; men de ; som så tänka, bedraga sig högl:ges. Ty man bör icke föreställa sig, att kamarilsn, af något som : tills dato passerat, eller af ala de hittills för. sporda epinionsyttringsrna funnit sig föranlåten jan vika eo hårsmåa ifrån sin förra stndpunkt, j och sina anspråk på utselutsnde värtshet till makt, inflytelse och föret iden i samhället, sira I gamla idder, att den verksällande makten belyder allt och folket ingentins; att I onstitutioden är eu besvärligt ba:d, som man för syns U skull måste dragas med m, m. eler att hon börjat vaga råd af opiniouec, chu;u oförbehållsamt denna visserligen bhiirvit tillkännegitfven, t såsom vi nyss nämude, äfven: ifrån de mest , I moderata personer, och till och med ifrån dem, som eljest af vana, höjelse eller relationer el filer dovouement varit styrelsens af. jorda anhängare. Den som ännu tvflar hörpå, behöfver, (för att öfvertyga sig, blo:t ett ögonblick lyssna 2 MIL. hkuslansn KR