Aftonbladet – 16 oktober 1838, sida 1

med emot Porten. Turkiets närmande till Frankrike och England synes hafva i hög grad väckt Ryska kabinettets afundsjuka ech harm. Man tviflar ieke mera att den artikel, daterad Odessa, hvilken nyligen stått att läsa i de Tyska biaden, och den vi äiven i öfversättning meddelat, uttalar Ryska kabinettets närvarande sinnesstämning i afseende på Tarkiet. I Leipzig hade densamma väckt största sentation bland de på messan församlade en och blef förI modligen icke utan inflytaMde på handelssffåärerce med Oiienten. Journal de Franefort, som kan anses för Rysslands hoftidutng i Tyskland, innehåller nu ett bref från Warschau, dateradt den 25 Sept. li hvilket påstås att. de Fransyska tidningarnas luppgifter om en ukas, som skall förbjuda Polska drägtens bärande och anbefalla anläggande af den. Ryska i stället; äro helt och hållet ogrundade. Hvarken något kungligt dekret, någon ordonnans eller administratif förordning påstågs hafva utkommit, som förbjuder Polska drög(ten eller införer den Ryska. Bland de högre stånden har Polska rockea sedan århundraden kommit ur bruk, och blott några äldre personer bära den ännu i Wuerschau. Detta är visserligen ett beriktiganden af de Fransyska jurnalernes uppgifter; om det äfven är tillförlitligt, eller måhända af samma beskaffenhet, som vår Svenska Statstidnings celebra aberiktiganden kunna vi naturligtvis ieke afgöra. Egypten. Från Alexandria gå de sednaste underrättelserne till d. 7 Sept. Då de Engelske och Fransyske konsulerne meddelade vicekonungen innehållet af handelstraktaten emellan deras regeringar oeh Porten, i följd hvaraf monopolierne äfven i Egypten skulle upphöra, förklarade Mehemed Ali, att denna trsktat alldeles ieke anginge honom. Han vore ägare af Egyptens gebit och hade således fättighet att, efter eget godtfinnande och behag, reglera om allt, som rörde produktionen och handeln der i landet, Igen annan tillkom det att befatta sig härmed. Nyssnämnde konsuler, i förening med dem. fråa Ryssland och Österrike, hade nyligen, i följd af erhåilna instruktioner, förklarat viecekonungen, att deras hof aldrig skulle erkänna hans oafhängighet, och att han derföre gjorde bäst att tänka på betalningen af den återstående tributen till Porten. Han hade i följd af denna uppmaning börjat underhandling med tvenne handelshus i Alexandria om vexlar på Kovstantinopel, för att göra afbetalningar på tributen. Egyptiska flottan kryssade ännu utanför Alexandria, men skulle, såsom det sades, lägga in i hamnen d, 15:de. Amiralskeppet hade ej kunvat hålla sjön, utan mist skiekas tillbaka till hvarfvet för att repareras. Frankrike. ; Enligt flera tidniningars berättelser skall Fransmäoners konungs helsa på de sednare tiderna vara mycket försvagad. Ibland annat innehåller tidniogen YEurope följande: Det påstås, att den Kongl. familjens medlemmar i detta ögonblick äro ganska bedröfvade. Ludvig Filip, skall efter flera berättelser, ingalunda befinna sig väl, och det talas om ett besök, som Drottningen gjort Hertiginnan af Orleans och att hon vid iterkomsten deritrån varit mycket angripen af sorg och höft förgråtva ögon.n IDET FÖRMENTA BARNBYTET. Följande historia gör för närvarande ett beydligt uppseende i Frankrike: Maria Stecta, eller brottsligt utbyte af en Jlieka af högsta rang emot en gosse ur der lägsta kla: senn ir titeln: på en broschyr, hvilken fer närvaranle med lika frikostishet uidelas af legitimiterne i Paris, som Hr Georg Svederus sioppar ina ,Ställningar och förhållanden efter den 0 Juliv i fickan på hvar och en han kan comma åt på. ångbåtar, gästgifvaregårdar, vid rufvor ete. Tendensen af deu Fransyska broehyzen är märkvärdig för dess djerfhet, och jess väsentliga innehåll är följande. I Bpril 773 föddes i den lilla staden Modigliana, i Poscana, en flicka och döptes såsem dotter at en der boende fårgvaktsren Chiappini. Maia Stella uppfostrades af sina föregifna förälrar för teatern, och sedan bon någon tid furerat på densarama, blef hoz tvuagen att ifta sig med en gammal lord Negborough, fier hvilkens död, som inträffsde 1007, hom