spart hon nemligen blir varse den vaktkarl, som verkställde operationen, råkar hon i den häftigaste vrede, ryter, visar tänderna, slår sina sidor med svansen o. s. v., semt tyckes icke genom tidens längd vilja blidkas. Hon igenänner honor bland alla de öfriga, och röjer alid vid hans åsyn de ofvannämnda symptomerna. ue———! X,