Aftonbladet – 15 oktober 1838, sida 1

DB JO MO ARA MR VU ULIAN LIT. 5ÅDertill har geueral Aimards proklamation om de m,oroliga grannarne, i hög grad uppretat Schweitzarne och ej ökat deras benägenhet för p jen fredlig eftergift. Man ville gerna förneka cetta yttrande, som i hög grad komprometterar . Istyrelsen; men å andra sidan kan man ej förre I må sig alt stöta en så trogen anbängare af dynastin, och man har derföre vidiagit en verklig Justemilieu-åtgärd, att skieka en af Konwngens ordonnansofficerare till gencrslen, för att öfvertala honom till ett srrangemert, som kunm ide mildra det ofördelaktiga inizycket sf hans proklamation, t. ex, genom en rättelse, ett förtydligande eller något dylikt. ÖOra äfven staten härigevom invecklas i något trassel, är sålunda ej så farligt, som att dynastia kunde förlora en af sina anhängare. En ny difamationsprocess bar blifvit anställd mot den periodiska pressen, neml. af Casirir Perriers söner mot JVational för ev artikel, hvari den sflidoe konseljpresidenten beskylles för delaktighet i den beryktade Gisquetska gevärshandeln. De yrka på icke mindre är 100,000 fr. i skadeersätining. Äfven Europe, hvarur artikeln var Jånt, har blifvit stämd. Regeringen skall hafva beslutat att låta bloekad-eskadern för Mexiko, företaga ett anfall på Vera Cruz, i fall det ej lyckades att hastigt bemäktiga sig fästet S:t Juan de Ulloa. Troligen anser man oundgängligt, att taga ett af-Igörande steg innau den siormiga årstiden nalkas, då blockaden ej längre kan fortsättas, helst Isom hon äunu icke fört till något result:t och Fransmännen lida derigenom lika mycket som i Mexikanerne. ) Det är anmärkningsvärdt nog, att Ryske kejsaren uppsagt Franska sändebudet i PetersIburg från den lokal i kejserliga palatset, legationen dittilis bebott; att vinterpalatsets brand ieke är anledning dertill, synes af det förhållande, att kejsaren äger femton andra palatser i Petersburg. Man torde således kanske snarare häraf få sluta till något mindre godt förstånd emellan båda bofven. England. OConnell fortfar att skrifva bref till Irländska folket. Han har redan hunnit till det fjerde, hvilket hufvudsakligen handlar om den stora så kallade precursor soci:t:y, som ban vill bilda, för att derigenom pådrifva reformerna i Irland. Det vigtigaste i dessa bref är utan tvife vel det faetum, som genom dem framträder, att en fullkomlig schism uppstått emellan OConnell och radikalerne i England. Han förklarar sig ieke det ringaste påräkna deras biträde för Irlands bästa. OConzells politik är att understödja ministrarne, så länge Irland foufar att styras i liberal anda, såsom förhållandet tr för närvarande; han vill således ej gesom förenivgen med de Engelska radikalerne sätta kobinettet i förligevhet. Han synes nu handla mera ur synpuznkten af Irlands tärskildia intressen, än för Storbritanniens, i det hela. Enkedrottningen i har Portsmouth inskeppat sig på linieskeppet Hastivgs, för att afgå til Malta. Donna Maria bar inhjudit henne till ett besök i Lissabon under vägen. Från Jamaica hafva mindre b: hagsca naderrättelser ingått om ställningea emellas plant geägarne och Negrarne, De kuuna ieke komma öfverens om arbetslön:n, och om pl nisssägarne icke vilja gifva efter, så hafva de uppsagt Negrerne ait afflysta från plan agorna. Desse s dnsre utgöra et antal af 800.000 persnr, och som de äro de starkare, så fruktaie man mod skäl för följderne af Zeras förtvifl mn, i fall de tvingades att gå från hus och hem. Guvernören på ön for omkring, för att söka bemcodla saken. n a Belgien. Underhandlivgarne i London, rörsude fördelniogen af skulles emchan Becisn och Holland, fortfara änou. Tyconne ova fallmiltige, Her Fallon och Dujerdio, bavsa oylgn sfgått från Brössel till London, för attt g del i des 4 b sa underhandlingar. Es tidving vill veto, att kosfereoscn beslutit minska Belgiens andel i statssiulcen med millkoner ränta årlig.n. Den köpman, som på börsen i Ar!werpen lät utsprida ryktet om Estell:s iniagende a Espartero, Hr Rios, har blifvit orccstorad och kon mer ait ställas för rätig.