Aftonbladet – 13 oktober 1838, sida 2

folkmöten alls. Öm Whigs uppfyllt hvad de lofvsde innan :eformbillen gecomdreis, så hade det icke varit uddvändigt ait hålla detta möt NN men att de ej stått vid sina ord, bade nu tvungit så många menniskor, som de här tillstäcieskomre, att lemna hus, sysselsättningar, vanner och sägtingar, för att bär samlas, Whiss hace nu haft 6 år på sig för att göra prof; och resultatet nöraf var, att de frångått ju:t sjelfva de grundsatser, för hvilkas verkliggörande ce senari biefvo hjelpta in i minister.n, och de hade derigerom förstört allt hopp, at styre!.en skull: göra hycd landet ovskude och förvantade, cå ministrarme togo regeringstömma:ne. Ta laren sade detta mera med cen känsla af 30:g, in af vrede. H:n hade af alls krufier under stödt reformbillen, och det var icke utin upprigg scrg, som han uppgifvit allt förtroende för den närvarande ministeren, Men hvarken han eller de här församlade kuvde tillsluta ögopen for facta; och det var al dessa faeta tydligt, att regeringen icke hade makt — eler, om den hade moökt, icke hade vilja att afbjelpa landets behof på eit sätt, sora ensamt kunde förekomma de bhandelser, hvilke alla skulle bekisgat, i fall de iniväff.de.m Br Douglas enmärite, att radikalemrne för närvarande hade mera enhet i syfiem:l än förut. De voro nu alla färdige att öfvergifva de afgudai, de länge dyrkat. Hans vän Thomas Auwood t. ex. hade en käpphast, som hon : ed med apvssnlig vildhet — myntväsendet ; och allt folk i Birmingbara red den likaledes; men Hr Attwood hade suttit af, eller folket hade tvungit honom dertill, och han måste nu risa en annan höst. Hr Fielden (ordföranden) hade också måst lemna sin käpphäst: fattiglagarne. Ja, en äonu större seger hade vunnits; ty folket sjelf hade öfvergifvit sin käpphäst — spanmålsisgarve, och i stället besiutit att egna sin verkssmbet och sing omsorger åt ett enda stort föremål — folkets karta. Talaren kände rätt väl, att Whigs sökte vända folkets uppmärksamhei från detta föremål, genom hänvisnivg på spanmi:slagarna, att man borde arbeta för devas afskiffande; en ban villa råda de rärvarande, att fatta samma beslut som 1 Glasgow, nemligen att inga steg skulle tagas emot acgon serskild lag, förrän folket erhållit den rösträtighet, som gaf detsamma makt att förbättra lagarna. Eches i syftemål gave folket större förhoppning att viona sina alsigter, än det nånsin ägt förut.n Hr Cellins: Bet skäl, som starkist bevisade, alt den närvarande styrelsen följde en dålig politik, var, att densamma höl landet i ett såcant tillstånd af jäsning och oro i sinnena, att Ho tusen och bundra tusen ivungos att fö:samla sig, för att uttrycka sia hirm och ölvertsgelse, att de nuverande ministrarne burde ifrån syret. De bode haft tillrseklig tad på sig att göra prof; folket i Birmingham hade försoalst sig, för att understödja dem och befordra re: formåillens framgång; de hade gjort prof, och resuliatet var, ait folkets elände var störreän cet rvånsin förr vari. Tusentols meniiskor i Birmingham hade 1 sannivg knapt hvad de kunde lifvöra sig af. Talaren hade sett mödrar med barn via bröstet, hvilka på 48 tunmar icke hafi en bit att ata. Han hade besökt 50 hushåll pa en dag i Birnioghim, hvilka hverken hade säc.gar dir sängilider, och der mannen, i mång, ieke hade medel att skaffa de swsa föda. Det var detta, som förmått folket i Loemiugham ant åter trida upp, för att med serka till en utvidg ning af valrästen, för att derigenom sätta foke sjelt i tillfälle at afbjilpa det onda, som trycks te detzamman GREMOEPOTEDS Sr SVAL INTET ENDRE ATK SENT TS ETT REA ANSE? FO ANNES