Aftonbladet – 13 oktober 1838, sida 2

va detia förtviflade beslut kä: ner van icke sonu. Rekonventisnsanspråk af en för majestätsbrott anklagad. Ea del af allmächeten torde sedan sex år tillbaka, eller år 1832, erinra sig, buru det talades åt. killgt och jemväl stod i tidningarna om en musikalisk instrumenimakare vid sams Lövengadter, som någon tid hölls häktad, sårom det sades för begånget mundtligt majestatsbrott, men sedermera utsläpptes på grund dera!, att Kongl. Mecj:t i följd af gjord hemställan, enligt det bekania 1777 års bref, förklarade någo. rättegång i saken icke böra äga rum, utax mälet uedliggas; äfvensom att denaca sek egentligen om till publikens kunskap derigenom, ait Lövenailer gjorde cession, tvungen dertitl, såso:ss hen påstod, genom den oordnivg hvari havs ffårer åkat, och de förluster, som träffat honom under tfingelsetiden. Denone Lövenadler har nyligev tll JunitieOmbudsmansexpedit;onen ingifvit en klagosk:ift, som ar af en ganska kuriös beskaffenhe:, både i hänseende till de detaljer, som deruti uppgifvas rörande rätta beskaffenheten med det otvannämnda majestätsbrottet, som för sjelfva rekonvertionsfrågans ovanliga natur. — Löveaadler påstår nemligen deruti ingenting mindre, än att hela angi:velsen mot hozom var falsk, och vill brvisa det. För detta ändamål säger han sig allt hiuills förgäfves bafva utbegärt polisens förhörsprotokoll, och med denna begöran vändt sig dels till dåvarande Polismästarev Er Nerman, d21s: till samme embetsman sedan han blef Justuicekavsler, dels ock till den forre Justitiekanslern, men ständigt blifvit uppebållen med löften om godtgörelse på sanan vig för sitt lidande. De uppgifoa omständigheterna rörsnde hans behandling utgöra serskildi ett anmörki rvajestötebrotteus och por lismaktens bistoria. Hr Lövenadler her tillställt Redaktionen en af bovom sjelf vidimsrad afskrift ef inlgan, hvars iooehåll lyder sona följer, och skole vi längre fram redogöra för de vidare åtgärder, hvartill saken kan leca: Till Rikets Ständers Herr Justut.e Ombudsman! Undertecknad vågar vönda mig ull Herr Justieombudsmannen för att genom dess cermubetes medverkan erhålla upprättelse för mig öfvergången olaga behandling, sedan jag i flera år iörgåfves af dem som vederbör, sökt bana mig väg till densamma och hoppet äcvrom numera synes alldeles uteblifva. För att sätta Vlerr Justitieombudsmannaen i tillfälle att bezöma mitt lidande och räumätighesen af min öcskas om skydd och biträde af en lagens vård:;e, uiber jag mig i ko:ihet få framstalla fojoode berättelse: För omkring 672 år sedan var jag inne på on vid Horssgatan här i staden belägn :esizuration, som bölls af en filbhuggarenka vid 2:mn Wedin. Af någon händelse kom jag med be mälde enka i ordvexling, och fällde något uttryck om henne: och bennes uppasserskor, som hon lofvade mig ati. hämnas vid något framtida tillfälle. Omkriag ett halft ar derefter, då samma enka. hade flyttat. med sin rörelse rg wärdt hidrg t