BLANDADE ÄMNEN. En ny Othelio. En ohygglig händelse har sait hela Madrid i bestörtning. Det är en man, som af svartsjuka mördet sin hustrå. Mmständigheterna, som åtI följt denna händelse, äro af en verklig tragisk natur och skulle med fördel fylla platsen i j hvilken roman som helst. Sigoer Rodriguez hade för svå år sedan gift sig med ett angt ech vackert frantimmer. Det ver ett giftermål af kärlek och ingånget under hees vistamde i Sevilla, Han är en man af (ädel karekter och af en glödande patriotism, I men beklagligtvis af ett häfiigt sinnelag och I våldsamma passioner. Allt ifån första månaderna ef deras attenskap yttrade sig redan hans j svartsjuka genom fruktansvärda utbrott. Fit ord, en åtbörd, vero nog att väcka hans misstankar, : jech den arma hustrasv måeto ofta uthärda skakande Öppträden. Af ett mildt och något melankoliskt lynne, I förstod likväl donna Bodrigucz, som tillbad sin man, att lugoa benom genom sin ömhet, och Iden stränga mppmärksamhet, hon ålade sig sjelf, ) gjorde, att ingen misstänkte mannens svartsjuka. ; Endast de båda makarnas anhöriga å ömse si-! dor kände verkliga förhållandet, och hennes jslägtingar gjorde mannen ofia allversamma föIreställningar i anledning dera. I RBedigae återvände snart till Madrid, dit I bäadelserna kallade honom. De artigheter och: I den baendran, hvarför hans fru blef föremålet, väckte här åter den för några ögonblick slumI rande demonen, Qaktadt sitt rena samvete, började den unga frun likväl förfäras, och denna: fruktan ökades till den grad gezom flera, när! sstan offentliga utbrott å mannens siga, att hon nästan helt och hållet afstod från alla besök: utomhus. En kjudning, son hon nyligen erhöll af don I Vinadores, kunde hon likval ieke afslå; en fest, sem kan gaf, skulle nemligen samla alla Ma drids eotabikteter, och det gafs intet skäl att i undvika den. Men vet, att kostymeringar och , maskrader i Spanien höra till lustbarheterna t året igenom. Winaderes:s bal var sålunda en maskerad. Rodriguez och hans fru voro klädda 3 i svarta dominozr. 2 Fruns bror, cffeer vid Esparteros arme, hade samma dag anländt till Madrid. Denne unge , man, som med oro märkte sin systers nedsla: genbet och anade orsaken, beslöt gifva sin svåi:get om läxa. Wan begaf sig derföre till balen, utan att underrätta borom derom. Vid midnatten blef don Rodriguez, som sto? brskom en kadrill, hvari hans hustru dansade, oförmodadt tilltalad af en mask. — Du är således ständigt svartsjuk Rodriguez, sade dena Tobekante. — såtminstone icke på dig, vaekra rioassk,o blef svaret. — Du har orätt, ty dia Il hustru är vacker, och jag tyeker om henne. pa oSå mycket sämre för dig., — Du är en dåre, Bodriguet, och om j2g sade dig . . . — olcke ett ord mera, ty du ljuger., sade i Redrigus med en af vrede halqväfd röst. — lelag ljuger aldrig återtog deg obekante; njag lälskar din kustru, jag är älskad af henne, och till bevis derpå vill jag säga dig: hon bär eu i födelsemärke, likt en violblamma, under högra t bröstet., — Vid dessa ord fatiade Rodriguez 1 häftigt den främmandes hand, och sade: Om ien fjerdedels timma hemma hos mig; der: ditt ti lif eller mitt!n Derefter ryckte han sin huel 14 ar kadrillen nach sdönada hanna med 1 j ) t , od