Aftonbladet – 9 oktober 1838, sida 2

En af de galante män, som ofia på gatorna es konvojera damer, hvilkas blygsamhet stundom går så lårgt, att de nreddraga hufvudklä det öfver ansigtet — med ett ord en så kallac separations-korl, hade i Lördags af vederbärande filt uppdrag att föra en dame från stadshu set till polisen; mena kavs ljerena befanns för till. fället något distroit eller sömn ig eller något dylikt, hvilket damen fann så tråkigt, att bon n en tvär vändning, öfvergaf honom på gar Norrbro. Hastigt uppväckt höraf ur sin lethargi fann hace sig med förskräckelse ur stånd ait hin: aa den flyende. Marnen var likväl icke läng rådlös ; och förmodligen i tanka, att det kund vara vederbörande likgiltigt, hvem de finge biott de fingo någon af det vackra könet, — slog han — icke armarna, utan den vanlig rep stumpena omkring ett anna! på gatan Vv: ndrand fruetimmer i shawleti. Menaiskan blef, sor man lärt ken tänka, förundrad och stretade mot men karlen svarade blott: Den här gången min bal:amin, skall du icke rymma från mig och så förde ham henne vederbörligen upp poliskamimar:ns arrestantrum. Polisen, som för modligea icke instämde i hans tycke, att de kuede vare likgiltigt, hver: man fick i kurran lärer hafva inskärpt denna sin olika tankan u mannens — icke hufvud, — medeist 19 sär skilda Fnaetningar med en hasselköpp. RR ANTR———————9