Aftonbladet – 6 oktober 1838, sida 2

Frågan om det för några dagar sedan af ett var histgardister begångoa våld på Westerlångsatan, medelst sabe.hugg, lärer pu vara remiterad till Slottsrätt. Enligt hvad de huggne personernes berättelse gifrer vid handen, hade först en provisor vid namn Jakobsson, som gick Westerlånggatan fram, åtföljd af en Hr Selmson, blifvit öfverfallev och huggen öfver handlofven af en hästgardist i släpuniform, som gatt i sällskap med en annan dylik. Emot de med vapen försedde våldsverkarne hade Jakobsson och Salmson ej funnit rådligt att göra motstånd utan sprungit undan framåt Westerlånggatan, förföljde af gardisterne, och dervid stött emot vaktmästaren Pettersson, som gick ett stycke framför på gatan. Straxt efter hade gardisterne kommit och knuffst till Petterson så, att han fallit köftigt omkull frarastupa, hvarefter den ene gurdisten gaf bonom med sabeln ett svårt hugg i nacken. Båda de våldförde hede genast gått in i vakten vid slottet, der År Kommendanten varit inne, och dagen derpå hade Pettersson jemväl inställt sig hos Hr Kommendanten, då jemväl Öfversten grefve v. Stediogk varit tillstädes. Ryktet tillägger, att dessa båda officerare der bjudit Pettersson någon ersättning emot erhållende af hans löfte att icke göra vidare sak emot gardisterne, som ändå skulle straffas, och att icke tala om saken för någon tidvingsredaktion, äfvensom att Pettersson undertecknat en vid tillfäliet författad skrift, rörande samma sak, men hvars innebåll är oss obekant.