Aftonbladet – 6 oktober 1838, sida 1

Med undantag af Direetorii, tro vi ej, ati någon epok i vår historia har så mycken smuis, som den nuvarande. J berömmen eder af det invertes lugaet. Det är sannt, gatupploppen hafva försvunnit, men hvad har kommit i stäl let? Lönmord, afskyvärdt lönmord, som ligger i försåt om natten vid hvarje gathörn, tio steg Ifrån eder högvakt, och som midt på ljusa dagen vågar, hvad till och med lönmördarne i medeltiden ieke vågade, att tränga in i husen .Joch för tio styfver mörda vid dagsljus, för att liksom bättre kunna se och träffa och mindre komma i fara att förfela slagtoffret! J mån gerna skrifva detta på den inre ordningens räks ving; men aldrig var förfallet större än nu, J prisen edra förhållanden till utrikes makter, att de fortfara att vara ostörda. Detta ostörda liknarutomordentligt det hos eder hädangångne diplomat Talleyrand, hvilken, för att tala med Napoleon, kunde taga emot en spark, utan att hans anledsdrag för någon menniska skulle förråda hvad som föregick bakom honom. Och sedan, huru myeket kostar eder denna så myeket prisade fred, eller fastmera, hvad kostar den eder ej? Sedan åtta år, som J, med gevär på axel, stån midt emot Europa, som hånar eder, hafven J utgifvit mera penningar (ty man måste med eder tala eder eget språk), ja, tio gånger mera penningar, för att icke slås, än det skulle hafva kostat eder att hafva blifvit slagne. J mån gerna kalla det fred, som andra skulle beteckna med uttrycket stå och hvila i smutsen. Ord förändra ingenting i grunden af sakerna. Slutligen skryten J för oss af eder värdighet, och vi se edra beväpnade representanter, edra hjeltar, till hvilka J hafven välbehag, dessa af edra doktriner: genomträngda sabelsläpare sälja åt en barbarhöfding, en Afrikansk bandit, ett stycke af denoa bedröfliga fred, den J på annat håll köpt så dyrt; vi se Frankrikes fångar sålda, för att betala dessa hjeltars skulder, för att skaffa smutsen bort från edra sockenvägar — oeh allt detta oerhörda med edert goda minne, J, som kallen eder maktens män, med eder tillåtelse, edert gillande, till och med på eder inrådan! Mån J räkna alla dessa ohyggligheter Itill eder värdighet, till edert obefläckade namn; allmänna tänkesättet begagnar en annan ordbok, och, J veten det, krigsrätterne äfven! Åt hvilket I dödligt inflytande måste man tillskrifva dessa vämjeliga ting, som i alla riktningar betäcka samhällets vicinalvägar? Åt eder, åt eder endast och allenast, som sedan 10 år styren Frank rike. Ett folk är alltid hvad man vill att det skall vara,: ända till den dag, då man tvingar det att rodna för sig sjelf.: Hvilken storsinnad idd hafven J gynnat? Hvilken ädel känsla hafven J väekt till lif? Hvilka höga tänkesätt hafven J meddelat andarne? Hvilken storsinnad passion hafven J tvertom ej nedsablat, nedskjuJtit, inspärrat, afrättat? Hvilken patriotisk tanka I hafven Jieke mäklat bort, qväft och dömt brottslig (plougoulmiseg)? Hvilken helig lära hafven J ej förnekat? Hvilken ed hafven J icke bru-dtit (barihisg)? Hvilken dygd hafven J ej för. följt med smädelser? Hvilken öfvertygelse hafven J ej bespottat? Hvilken uppoffring hafven J ieke hånat, utom tillgifvenheten för materien, sjelfviskheten, kärleken till penningen, och först och sist till penningen? J som, efter hvad det förr hette, hållen statens tyglar, hafven kört kärren ned i den djupaste smutsen; förvånens ej öfver, att hon sjunker på alla sidor: Denna Iväg kunnen J icke förbättra med Afrikanska kanslipresenter. Ej heller förmån I att med musikaliska Oremus och Tedeum tysta allmänna tänkesättets anklagelserop. Sjungen psalmer, gode herrar, utnämnen biskopar i Algier, tagen en from min på eder, vigen prester och förs vandlen juste-milieus värja till en Schweitzehellebard : det ökar blott edert hyekleri. Gören det ännu bättre, vädjen äfven häri, efter jedert sätt att moraliskt regera en stor nation, till den sednaste efterverlds dom. Det gifves tvenne fakta, hvilka evigt skola beherrska hela den historia, hvartill J lemnen materialierne: å ena sidan processen i S:t Berain ), å andra det hemliga skinneriet i Afrika, Tro mig, den sednaste efterverlds domp löper stark fara att sällsamt likna kungliga domstolens i Paris och krigsrättens i Perpignans utslag. 1 cec e I AY HRamAnAt Anm Af oe prak4 oo oo AP RR