Aftonbladet – 5 oktober 1838, sida 2

MM RA ÖA MD OA OSA AD skjutas. För den som blott några år, som förhållandet är med mig, verit hommansägsro, i synnsihet med eftex 2:no pålöljence näston nissvixir, då ole 1ör en fattig äbu vpptänklige resurser måst arnlitis för folks och kreaturs Lorgning vid Mif, är förlusten afett hästkreatur högst känubart, och jag har icke heller ailtseden mästat ellor äger medel köpa mig ett annat. Af densa anledning nödgas jag i djupasto ödmjukhet vända mig till Konungens Höga Befallningshafvande, under lika ödmjuk anhållan om dess höggunstiga medverkan för vinnande at on billig ersättning för berörde mistade Stokreatur, hvilket verkeligen kostat mig 200 R:dr, ehuro vederbörande Kronobotjening ej värderat detsamma till mer än 83 R:dr 19 sk. ROS:r. ANDERS TORNBJÖRNSSON, Bovittnas af — håna Torp i Norums socken. O. ANDERSSON. Utdr:g af Domboken, hillan vid Ligtima HösteTingat med Inlands Norc:e MHärod på Tings:tällvt Smedseröd don 4 Novem or 1337. f. 11. Andore Forbjörussou i Torp iöreträdde och anmälde, att under siste Kungsikjutsmingen den 7:de sistiidoo Oktwior hade, eseln Risby och I Kongoif, en honom tillhörig hist, spind iör Hr StateSekretoraren och X0ommendöron Grip:vagn, blilvit så skadad och försträckt, att hin måste vödas åtta dagar derefter, hvilke: hsn anhöll na få bestyrca, för att sodermoöra kunna ? vederbörlig oct bogäira ersättning. KroooLänsmarren, Kommissrieon C. M. Wernbom ech Nämudamsnsen nders Olausson i flögonorum intygade, att de bosigtigade hästen några dagar eftor det den blef skadad och funno den oformögen att stå på benen simt sllåeles obrukbar, hvarföre den ock blef ihjälskjuten; äfvensom MWernbom serskildt uppgat, att hästen, sow var het och ifiig, verkligen blef skadad under skjutsniogoa af Herr S:atsSokroteraroa Grips vagu vid ifrbgasetto tillfällot Horr KronoBelalluingsman Rhodin, nu närvarande, förklarade, att han oj kände, om Sökandens häst gignades för den uppgine vagaen eller ej, enär Kommissarion Werabom vid Kungsskjutsningen hade bo: fattaing mad hästarnes fördelnivg , men botvillade oj Wornborns uppgift, och tillade, att Säkaadena är en stilla och väl känd karl. EronoRärtaron Jobannes Andersson i Stenang, som på begäran frsmkallades, intygade, att hästen i fråga var i skjuts vid uppgilna tilliället. Ilärefter uppgaf Sekanden hästens ålder till åtta år, och påstod, att han ver värd minst Ett Hundrads Riksdaler, hvaremot HoiRättsKommissarien Wernbom oc Nämndomannen Anders Olsusson i Högoenorum anså80 den böra värdoras till Åttstiotre Riksdaler 45 sk. Kitsgäldsrodlar. iver hvad sålunda förekommit, skulle bavis genom utdrag af Dombokon Sökanden på begäran moddelas. — Ut Supra. På HäradsRättons vägnar. TH. ENGELHART. Utdrig af Domboken, hållen vid Ligtina Vintertingot med Iolauds Noröre Härad på Smedseröd den 23 tebruari 1838. 6. 103. Anders Thorbjörnsson i Torp företräddo och anhöll, att, till bestyrkande deraf, att det Stokreatur, hvilket tillhörde Sökanden och som under Kungsskjutsningon den 7 sistlidne Oktobor fördarfvides, varit uten fel, få afhörde Berndt Hansson i Måröd, Anders Johansson i Kärr, Anders Berndtsson i Jernklött, Johannes Amberntsson i Gategård och Anders Andersson i Stenurg Uppegården, hvilka alla voro tillstädes och, utan ed hörde, hvar för sig likstämmigt intygado: att ifrågavarande kreatur såvål törut som då det sattes för Herr StatsSokretoraren och Kommendören Grips v.gn, ver utan ringasto fel: att kresturet, som var omkring tio år gammelt, dagea e:ter skjutsningon befunnits så dåligt, att det med möda kunde gå, samt att den vagn, hvarför ifrågekoanoe kreatur, jemte tvanna andra hästar, vast förespändt, var tyngre än nå:on at de öfriga vegnarna i Hans Mesei:t Konungens svit, Öfver hvad rålunda förekommit, skull) bovis genom utdrag ur Domvoken Sökenden på begäran medI delas. — Ut Supra. ; På HiäredsRättons vägnar. TH. ENGELYART. I Undertecknida uppbådade skjutsando vid Hans I Maj:t Konungens resa från Stora Risby, i Inlands I Södre Härad, till 2tadan Kongelf, och som båda vo:o när I varande vid förspinningen och derjemte under resan hidelflere tilliällea åse skjutsairgen, kunna lämsa det sanningsenliga intyg och bevis derom, att den veagn, hvarföre Hemavssgarern Anders Thorbjörssous i Torp hist, jemto tvenne andra ver förespäxd, och I hvari Herr Ststssekreteraron och Kommendören Grip, Å tillika med en annan militär-parson, åkto, syntes oss för tronne hästar elit:ör tung, att kusken oupphörHHigt genom hårda och krefiiga pisks:ag så påkörde häbl starno att de prässades til en fart vida öiver vanlig I körning och att resan följaktligen gick häftigt ort. Hästar, som höra under gästgifveriet och alltså merendeols äro ovane vid de vidiyfiige remtygen och soldonen, blifva allmänneligen, då de förespinnas dy-llika vagnar, vppskrämde och anstränga sig af alla , krafter, så stt, då någon till lynnot hetsig är ibland, jjom kuskena ej är aktsem och beskedlig, den är lätt förkörd, cch omöjligt är det, derest ej hästen stupar Seller falierar under färden, att vid urspägningstill (fället, då hen d: v:rm och uppktörd, kunaa märka i hvad mån han a gen blifvit förderivad, Svårt om icko omöjligt ha aa all blifvit, om detn de det 1 på ta också govest synts å rämnöc Aod, Th rbjÖrnssons MLA d.5 RM i i i i